Monday, April 30, 2012

Sadung Jinghpaw Wunpawng Hpyenyen Ni a Kraw Madai Nsen (video)

Click video More+++Full

Read more »

Saturday, April 28, 2012

Karai garum ai

De, Myitrum manang ni,         Anhte lusha gam akyu hpyi shagu,KK kaw hkrang lung wa ai hku re. Mahtai kaja grai lu ai; chyeju shakawn ga nga, masha kaba ni tsun shana ma ai. Yahte Shanglawt Tsing ni Kahkyin Gumdin Ga shagawp gawp shapoi bu ai ten hta, ang sha-a, Shanglam de na Tai ni BGF mungshawa WP hpyenla ni hte shada n kam n tsen hkat nna, maja hkat ai majaw, yup n pyaw sha n mu rai nga ma ai da. KK anhte a matu bungli galaw ai gaw ding-yang rai nga na re ngu, kam sham let,               JIC+++read more

Read more »

Friday, April 27, 2012

Sinat ngoi ai shana

De,
Tsawra ai myit rum manang ni,
Tai ni gaw n shayawm,n htingnut,n jahkring re ai ladat hte Ginjaw hpe sharu shatsang nga sai.Anhte hpe mungkan myi hte yu kaji dik nga ma ai.Aten galu sai re majaw hkam jan lu na n rai sai ngu shadu nga ma ai.Laiza e kyu hpyi atsam bai sharawt sai.26.4.2012-27.4.2012 (5:00PM to 5:00PM )hkying hkum 24 akyu bai hpyi nga ai.Du ai shara kaw na myit dum nga mi oi.
JIC+++Read More++click on

Read more »

Thursday, April 26, 2012

Karai a matu

Majan aten galu mat wa ai hte maren,law la ai bungli ni galaw jin wa sai she shadu shajang sai hpe mu na lu ai majaw, "Karai A Matu" ngu ai Ga shagawp gawp dat sai. Grai hki ba nga sai Shawnglam ni a matu, kyu grai she  hpyi shaja ga. KK gaw chyalai n-gun jaw ya u ga ngu,

Read more »

FBR REPORT: Burma Army Mortars Villages and Burns Homes in Kachin State; 50,000 people displaced Kachin State, Burma

FBR REPORT: Burma Army Mortars Villages and Burns Homes in Kachin State; 50,000 people displaced Kachin State, Burma 24 April, 2012     KEY DEVELOPMENTS   Burma Army fighting continues in Kachin State since the original outbreak of violence on 9 June 2011, when Burma Army soldiers broke the ceasefire previously held with the Kachin Independence Army (KIA). As Burma Army attacks continue, the KIA attempts to defend the population and numerous clashes have occurred between Burma Army and KIA soldiers. Burma Army soldiers have also repeatedly attacked civilian villages, often occupying and looting the village afterwards and forcing villagers to flee. Free Burma Ranger teams have collected multiple reports of extrajudicial killing, imprisonment and torture. There are over 50,000 Internally Displaced People in camps on the border, with thousands more hiding in the jungle.   Map showing area of report   On 8 April 2012, Burma Army soldiers attacked a hill near Gan Dau Yang Village and N'Pawn Village, Wai Maw Township, on which a Christian church and KIA outpost are both located. Burma Army soldiers shelled 120mm and 81mm mortar the hill every 15 minutes throughout the day, shelling a total of 40 mortar rounds. Attacks continued the following morning, with Burma Army soldiers shelling an additional 60 mortars. Burma Army Infantry Battalions (IB) 390 and 260 started burning the N'Pawn Village on 27 March 2012, and resumed on 5 April 2012 after clashes with the Kachin Independence Army (KIA). Eighty houses have been burned down. There are currently three battalions with 300 Burma Army soldiers in N'Pawn Village, and eight battalions total in the area (IB 340, 389, 260, 348, 398, 305, 360 and 380), totaling approximately 1,000 soldiers. Homes burning in N'Pawn Village, Wai Maw District where IB 390, 260, and 389 have burnt 80 homes. On 28 March 2012 at 12:30 pm, Wa Pyat Village, Wai Maw Township, was burned by Burma Army IB 438. The battalion had 300 soldiers, with 200 soldiers outside the village while 100 soldiers occupied the village. The burning of Wa Pyat Village, a village of 15-20 households, followed fighting with the Kachin Independence Army (KIA) that happened the day prior, 27 March 2012. Civilian casualties have not yet been determined, but three Burma Army soldiers have been confirmed dead. On 18 March 2012, LIB 384 and LIB 360 attacked KIA troops between Gawng Dau Village and N'Pawn Village. On 22 March 2012, the fighting continued at N'Pawn (where days later, Burma Army soldiers burned several homes). On the morning of 25 March 2012, the fighting continued at Nam Sam Yang, where Burma Army troops mortared the village and burned nine houses. Multiple restaurants and stores beside the road were destroyed when the village was mortared. Over 200 Burma Army soldiers patrolled around Nam Sam Yang Village and were equipped with rifles, 60mm and 80mm mortars, and M79 launchers. The remains of a home burned by Burma Army soldiers in Nam Sam Yang Village on 25 March 2012. Stores that were destroyed by mortars in Nam Sam Yang Village on 25 March 2012. On 15 March 2012 in Momauk Township, Burma Army IB 69 under Light Infantry Division (LID) 99 mortared a KIA camp near Ban Htang Village. Fighting has been ongoing between the KIA and the Burma Army in the area, while the Burma Army has consistently resupplied troops, patrolled the area, and occupied civilian villages. There are currently over 12,000 Burma Army troops throughout Kachin State. God Bless You, Free Burma Ranger Kachin Teams The Free Burma Rangers’ (FBR) mission is to provide hope, help and love to internally displaced people inside Burma, regardless of ethnicity or religion. Using a network of indigenous field teams, FBR reports on human rights abuses, casualties and the humanitarian needs of people who are under the oppression of the Burma Army. FBR provides medical, spiritual and educational resources for IDP communities as they struggle to survive Burmese military attacks. For more information, please visit www.freeburmarangers.org     KEY DEVELOPMENTS   Burma Army fighting continues in Kachin State since the original outbreak of violence on 9 June 2011, when Burma Army soldiers broke the ceasefire previously held with the Kachin Independence Army (KIA). As Burma Army attacks continue, the KIA attempts to defend the population and numerous clashes have occurred between Burma Army and KIA soldiers. Burma Army soldiers have also repeatedly attacked civilian villages, often occupying and looting the village afterwards and forcing villagers to flee. Free Burma Ranger teams have collected multiple reports of extrajudicial killing, imprisonment and torture. There are over 50,000 Internally Displaced People in camps on the border, with thousands more hiding in the jungle.   Map showing area of report   On 8 April 2012, Burma Army soldiers attacked a hill near Gan Dau Yang Village and N'Pawn Village, Wai Maw Township, on which a Christian church and KIA outpost are both located. Burma Army soldiers shelled 120mm and 81mm mortar the hill every 15 minutes throughout the day, shelling a total of 40 mortar rounds. Attacks continued the following morning, with Burma Army soldiers shelling an additional 60 mortars. Burma Army Infantry Battalions (IB) 390 and 260 started burning the N'Pawn Village on 27 March 2012, and resumed on 5 April 2012 after clashes with the Kachin Independence Army (KIA). Eighty houses have been burned down. There are currently three battalions with 300 Burma Army soldiers in N'Pawn Village, and eight battalions total in the area (IB 340, 389, 260, 348, 398, 305, 360 and 380), totaling approximately 1,000 soldiers. Homes burning in N'Pawn Village, Wai Maw District where IB 390, 260, and 389 have burnt 80 homes. On 28 March 2012 at 12:30 pm, Wa Pyat Village, Wai Maw Township, was burned by Burma Army IB 438. The battalion had 300 soldiers, with 200 soldiers outside the village while 100 soldiers occupied the village. The burning of Wa Pyat Village, a village of 15-20 households, followed fighting with the Kachin Independence Army (KIA) that happened the day prior, 27 March 2012. Civilian casualties have not yet been determined, but three Burma Army soldiers have been confirmed dead. On 18 March 2012, LIB 384 and LIB 360 attacked KIA troops between Gawng Dau Village and N'Pawn Village. On 22 March 2012, the fighting continued at N'Pawn (where days later, Burma Army soldiers burned several homes). On the morning of 25 March 2012, the fighting continued at Nam Sam Yang, where Burma Army troops mortared the village and burned nine houses. Multiple restaurants and stores beside the road were destroyed when the village was mortared. Over 200 Burma Army soldiers patrolled around Nam Sam Yang Village and were equipped with rifles, 60mm and 80mm mortars, and M79 launchers. The remains of a home burned by Burma Army soldiers in Nam Sam Yang Village on 25 March 2012. Stores that were destroyed by mortars in Nam Sam Yang Village on 25 March 2012. On 15 March 2012 in Momauk Township, Burma Army IB 69 under Light Infantry Division (LID) 99 mortared a KIA camp near Ban Htang Village. Fighting has been ongoing between the KIA and the Burma Army in the area, while the Burma Army has consistently resupplied troops, patrolled the area, and occupied civilian villages. There are currently over 12,000 Burma Army troops throughout Kachin State. God Bless You, Free Burma Ranger Kachin Teams The Free Burma Rangers’ (FBR) mission is to provide hope, help and love to internally displaced people inside Burma, regardless of ethnicity or religion. Using a network of indigenous field teams, FBR reports on human rights abuses, casualties and the humanitarian needs of people who are under the oppression of the Burma Army. FBR provides medical, spiritual and educational resources for IDP communities as they struggle to survive Burmese military attacks. For more information, please visit www.freeburmarangers.org

Read more »

Wednesday, April 25, 2012

Special Request

Daini,"Special Request" ngu ai Ga shagawp ningnan bai shagun dat ai yaw. Tai gaw, Kachin ni kahkyin gumdin mat na hpe hkrit dik rai nga ai.Kachin ni bra magang shi kabu magang she rai law.Dai majaw, sai shawng garan kau ai shi rai nga ai. Daini KIO,KIA gaw, yawng a matu pu ba kawsi let,majan hkam nga yang,WP shada kau mi gaw, "Madat sha u ga" lama ngu hkrup ai rai yang, tinang hkum tinang ngu la ai she rai na sai. Akyu hpyi ai hte sha pyi n garum la ai wa gaw,Myu n tsaw, Mung n tsaw ai wa sha rai na re.Shani shagu majan byin nga ai. Ginjaw hpe wang matep la maw nga ma ai. Awng Padang lu ai ten du hkra hkam jan lu na kyu hpyi nga ga oi.
Grai kamhpa myit mada let,

Read more »

Tuesday, April 24, 2012

Sikhkwi sha

Annau ni myit n hkrum dingsa, Galoi Mi She Awmdawm lu na mi re.Tai ni gaw mungdan ting na hpyenla  shalun tik tik rai sai. Shagyeng shakat matep wang shinggrup magra la na she n nga i.Daini mung kade n tsan ai kaw hkying hkum mi chyen majan byin ai da. Laiza gaw moi moi kaw na kadai hpyen mung n shang ga ai mare re lam chye lu ai. Dinggrin lawt lu u ga. Kyu hpyi garum nga mi  oi.
JIC+++Read more ++click on

Read more »

To : - All The International Political Leaders

(1) The United States of America
(2) The British Government
(3) The United Nations
(4) The Chinese Government
(5) The Indian Government
(6) The Japanese Government
(7) The Association of the South East Asian Nations 
Ndai kaw dip nna hti la ga
Chauvinism Vs Democracy in Burma -Click on (1 )
Burmese Military Chauvinism Vs Democracy in Burma -Click on (2)
No news is Good news in Myanmar -Click on (3 )

Read more »

Saturday, April 21, 2012

Saw shaga laika ( click on)

Read more »

KIA's helicopter flying-Video ( click )


Kachin Media kaw na lajang ai sumla hkrung re.Yu chyai ga

Read more »

Nta wa nu

Hkawp myitrum manang ni, daini anhte Myit n hkrum yang n mai sai, myit hkrum yang gaw anhte a Bandung ani sha rai sai.Daini na Ga shagawp,"N ta Wa Sanu (M) " ngu shagawp dat sai.Shanhte wa mat yang ngut na sha rai sai.
JIC ++read more++click on++
 
 

Read more »

Friday, April 20, 2012

Miwa TV kaw na Kachin a lam








Translate by(冯怀怡 )
JP KIA gaw na phone hte direct shaga ai shiga re nga ai. myen ahsuya gaw masha dat di ''Stop Fire " na matu tsun ai . Baina KIA hku na gaw "Stop Fire "galaw na matu gaw KIA maga na ra ai 2 hpyi ai.(1)KIA hku na gaw Myen ni hpe ' Tsun na malai kaja wa galaw na hpe ra sharawng sai' an hte KIA maga na shara 2 gaw Myen ahsuya ni nga taw ai.Dai shara kaw na yen na matu.pin lung ga sadi laika gaw na hte maren galaw na matu .(2)myen asuya ah ya shi kaba gaw na sahwng lam de 'Stop Fire agreement letter' hpe KIA maga na mu mayu ai. ( China Border maga gaw na refugee hte seng di ma KIA maga na tsun mayu ai nga ai.ya majan na majaw hprawng nga ai ni hpe ma Refugee ngu di gaw n mai tsun shi ai.majan zin mat yang shan hte ni ma shan hte ,hte seng ang nga ai magam bung li ni hpe bai galaw lu sha na re.ya gaw shan hte ma majaw a majaw hprawng taw nga ra ai re.KIA maga ma mai byin ai ram gaw garum taw nga ai re. Myit song mali hka wam hte seng di ma KIA gaw na ni gaw mung shawa masha ni yawng na matu kaja na teng man ai re yang gaw KIA gaw na ma tsun hpa,hpa n nga na re.mung shawa masha na matu Economic matu kaja di, sim sa na re yang MiWA ni hpe ma KIA maga gaw hpa Disturb n jaw na re. ) ( P.S JP laika n law sha di naw chye na ya rit.hpang de grau grau na 'Try the best' na re. )

Read more »

Interview with a Tarlawgyi villager


Myen hpyen ni laknak kaba gap bun ai hte seng nna Da Law Mare na Slg. Maung San hte san htai

Read more »

Ana Kap Mat A

Shanglawt Tsing ni nau myit htum nna, she mani mayu mat sai. La myit htum yang si ai ......da. Num myit htum yang mani ai da. Dai majaw La ni hta Num ni myit grau ja ai hku rai nga ai ngu, Num myit arang bai sharawt la rai; ndai , "Ana Kap Mat Ai" Ga shagawp bai lu gawp dat ai rai sai. Majan gaw shani shagu matut byin nga ai. Nahpaw de daini, Jigrawng nbungli 1 lungwa ai hpe hkap gap yang MKA de bai yu mat wa nhtawm, kalang bai lung wa ai da. Lusha wa sa sa rai ma ai lam chye lu ai.

Read more »

ကိုယ္စားျပဳေပးပါ

ကခ်င္ျပည္၀န္ႀကီး ဒူ၀ါဇန္ထားဆင္ကေတာ့ ဒီမိုကေရစီေျပာင္းျပန္ပါတဲ့.။ ဦးႏုေခါင္းေဆာင္တဲ့ ဖဆပလအစိုးရက ကခ်င္ပိုင္နက္ ဖီေမာ္၊ ေဂၚလမ္၊ ကန္ဖန္ေဒသေတြကို  တရုတ္ႏိုင္ငံဆီ ေရာင္းစားလိုက္တုန္းက ေရးခဲ့တဲ့စာအုပ္နာမည္ပါ.။ ဒီမိုကေရစီအစိုးရဆိုေပမဲ့ ျပည္သူ႔သေဘာထားကို အေလးမထား၊ ကခ်င္လူထုကို တစ္ခ်က္မွ မတိုင္ပင္ဘဲ၊ ကခ်င္ပိုင္နက္ေျမကို လက္ေဆာင္ေပးသလိုေပးလိုက္လို႔ ဒူ၀ါဇန္ထားဆင္က အစိုးရအဖြဲ႔၀င္၀န္ႀကီးတစ္ေယာက္ျဖစ္လ်က္နဲ႔ ျပည္မအစိုးရကို ျပင္းျပင္းထန္ထန္ ျပန္ေ၀ဖန္ခဲ့တာပါ.။

သမိုင္းတစ္ပတ္လည္တယ္ပဲ ေျပာရမလား.၊ ခုလဲ ထိုနည္းႏွင္ႏွင္ပါပဲ..။ ဒီမိုကေရစီေျပာင္းျပန္၊ ဒီမိုကေရစီေဇာက္ထိုး မဟုတ္ေတာင္၊ ဒီမိုကေရစီကန္႔လန္႔ ေလာက္ေတာ့ ျဖစ္မယ္ထင္တယ္.။ ဘုရားကေအာက္၊ ေမ်ာက္ကအထက္ဆိုသလို အေဖထက္သားတစ္လႀကီးေနတဲ့ ၂၀၀၈ ဖြဲ႔စည္းပံုရဲ့ ကေမာက္ကမႏိုင္ပံုေတြက ေျပာမဆံုးေပါင္ ေတာသံုးေတာင္၊ အားလံုးအသိမို႔ ဒီမိုကေရစီကန္႔လန္႔လို႔ေျပာတာကို သေဘာမတူတဲ့သူ မရွိေလာက္ပါဘူးေနာ္.။ က်ေနာ္ကေတာ့ ၂၀၀၈ ဖြဲ႔စည္းပံုကို ျပည္လံုးကၽြတ္ဆႏၵခံယူပြဲတုန္းက ကန္႔ကြက္မဲေပးခဲ့သလို၊ ၂၀၁၀ ေရြးေကာက္ပြဲမွာလဲ ယံုၾကည္ေလာက္တဲ့ ပုဂိၢဳလ္ရွာမေတြ႔တဲ့အတြက္ မဲေပးဖို႔ေနေနသာသာ၊ မဲစားရင္းမွာ ကိုယ့္နာမည္ပါလား၊ မပါလားေတာင္ သြားမၾကည့္ျဖစ္ခဲ့ပါဘူး.။ (ဒီၾကားျဖတ္ေရြးေကာက္ပြဲမွာလဲ မဲေပးခြင့္မႀကံဳလိုက္ပါဘူး.။) ဆိုလိုတာကေတာ့ လက္ရွိလႊတ္ေတာ္နဲ႔ အစိုးရအာဏာရေနျခင္းမွာ က်ေနာ့္ပေယာဂမပါပါဘူး..။ “My hands are clean” ပါ.။ ႏို႔ေပမဲ့.. ေဇာက္ထိုးပဲျဖစ္ျဖစ္၊ အတည့္ပဲျဖစ္ျဖစ္၊ ဒီမိုကေရစီက ဒီမိုကေရစီပဲမဟုတ္လား.။ အမ်ားဆႏၵကို လိုက္နာရမွာေပါ့.။ လူနဲစုရဲ့သေဘာထားကို ေလးစားတန္ဖိုးထားလ်က္ လူမ်ားစုရဲ့ဆံုးျဖတ္ခ်က္အတိုင္း ေဆာင္ရြက္တာဟာ ဒီမိုကေရစီရဲ့အႏွစ္သာရျဖစ္တဲ့အတြက္ က်ေနာ္ကေတာ့ ငါေထာက္ခံတဲ့အစိုးရမဟုတ္လို႔ ဘာမဆို ကလန္ကဆန္လုပ္မယ္၊ ငါသေဘာတူတဲ့အလံေတာ္မဟုတ္လို႔ အေလးမျပဳဘူးလို႔ မစဥ္းစားပါဘူး..။ အမ်ားဆႏၵကို ေလးစားပါတယ္.၊ ေက်နပ္ပါတယ္.။

အဲ.. က်ေနာ္္မေက်နပ္ႏိုင္တာက အႏွီ ကန္႔လန္႔ျဖစ္ေနတာႀကီးပါ..။ အမ်ားရဲ့ ေရြးေကာက္မႈမဟုတ္ဘဲ၊ ရုပ္ရွင္ရိုက္သလို ဒါရိုက္တာဘဘႀကီးက “ဟိုေကာင္ ထိပ္ကြက္ မင္းက မင္းသားလုပ္၊ ဗိုက္ပူ မင္းကဇာတ္ၿပိဳင္၊ ဟို ပုကြကြနဲ႔ေကာင္ မင္းက ေသနတ္ကိုင္ ဗီလိန္လုပ္စမ္း”ဆိုၿပီး၊ ေနရာခ်ထားၿပီးမွ၊ လူထုကို ဒီလူေတြကိုပဲ ျပန္မဲေပးေရြးခိုင္းတာႀကီးက ဒီမိုကေရစီအခြံႀကီးထဲမွာေတာ့ အရမ္းၾကည့္လို႔တဲ့ ဇာတ္ကားပါပဲ..။ဟုတ္ကဲ့.၊ ဒီလို သတ္မွတ္ထားၿပီးသားလူကိုပဲ ျပန္ေရြးခိုင္းျခင္းက  နံပါတ္တစ္ ေဇာက္ထိုးျဖစ္မႈပါ.။ မ်ိဳးေစ့မွန္မွ အပင္သန္မွာမို႔၊ နဂိုကတည္းက ေဇာက္ထိုးျဖစ္ေနတဲ့ဒီမိုကေရစီႀကီးကေန ဘယ္လိုအသီးအပြင့္ေတြေမွ်ာ္လင့္ရမလဲေတာင္ မသိေတာ့ပါဘူး.။

အရင္ကာခ်ဳပ္က သူ႔သေဘာနဲ႔သူ ေနရာခ်ခဲ့သလို၊ ေနာက္ကာခ်ဳပ္ကိုလဲ အစိတ္ဖိုး အာဏာအပ္ႏွင္းခဲ့ပါေသးတယ္.။ ဒီမိုကေရစီႏိုင္ငံတစ္ခုမွာ က်ေနာ္နားလည္တဲ့ စစ္သားဆိုတာက ျပည္သူ႔၀န္ထမ္းပါ.။ ျပည္သူေတြရဲ့ ၀န္ကိုထမ္းမယ့္၊ ျပည္သူ႔အေစကိုခံမယ့္၊ ျပည္သူရဲ့ ထိန္းခ်ဳပ္မႈေအာက္အျပည့္အ၀ရွိရမယ့္ အင္အားစုပါ.။ အခုျဖစ္ေနပံုအရ ကာခ်ဳပ္ဦးေဆာင္တဲ့ တပ္မေတာ္ႀကီးက ဖြဲ႔စည္းပံုအေျခခံဥပေဒအေပၚမွာ ထီးထီးႀကီးေပါေလာေပၚေနပါတယ္..။ ဖြဲ႔စည္းပံုဥပေဒထဲမွာ ျပည္သူလူထုက ကာခ်ဳပ္ကို ေရြးခ်ယ္ခန္႔ထားခြင့္ရွိတယ္ဆိုတာ မပါသလို၊ စစ္ဆင္ေရးေတြမွာ ကာခ်ဳပ္ကို ဘယ္သူက အမိန္႔ေပးခြင့္ရွိတယ္ဆိုတာ မျပတ္သားပါဘူး.။ စစ္ဆင္ေရးေတြမွာ ဘယ္သူက ဆံုးျဖတ္ခြင့္ရွိသူလဲဆိုတာ အမိန္႔စီးဆင္းပံု မေျပျပစ္ပါဘူး..။ ႏိုင္ငံေတာ္သမၼတက ကာကြယ္ေရး၀န္ႀကီးကို အမိန္႔ေပး၊ ၀န္ႀကီးကေနမွ ကာခ်ဳပ္ကိုညႊန္ၾကား..၊ အဲလိုျဖစ္ရမွာျဖစ္ေပမဲ့ ၂၀၀၈ဖြဲ႔စည္းပံုအရ ကာခ်ဳပ္က ဒုသမၼတအဆင့္ပါ.။ ကာကြယ္ေရး၀န္ႀကီးထက္ ရာထူးႀကီးသလို၊ (သူကိုယ္တိုင္က ကာကြယ္ေရး၀န္ႀကီးကိုျပန္ခန္႔တာပါ.) သမၼတကလဲ ကာခ်ဳပ္ရဲ့ စစ္ဆင္ေရးအပိုင္းမွာ ၀င္ေရာက္စြက္ဖက္ခြင့္ ကန္႔သတ္ခံထားရပါတယ္..။ ဆိုလိုတာက ဖြဲ႔စည္းပံုအေျခခံဥပေဒအရ ကာခ်ဳပ္ဟာ ျပည္သူလူထုက ေရြးေကာက္တင္ေျမာက္ထားတဲ့ ႏိုင္ငံေတာ္သမၼတရဲ့ထိန္းခ်ုဳပ္မႈေအာက္မွာ မရွိပါဘူး.။ ဖြဲ႔စည္းပံုအေျခခံဥပေဒအရ ကာခ်ဳပ္ဟာ ျပည္သူလူထုရဲ့ေအာက္မွာ မရွိပါဘူး.။ ဒါေပမဲ့ ဖြဲ႔စည္းပံုျပင္ပက လူထုရဲ့စည္းလံုးမႈအားနဲ႔ ကာခ်ဳပ္ကို ထိန္းကြပ္ႏိုင္မွာကို မွတ္ထားရပါမယ္..။

ကခ်င္တပ္မေတာ္နဲ႔ ျပည္မတပ္ ေလာေလာလတ္တ္ျဖစ္ပြားေနတဲ့ ျပႆနာနဲ႔ ပတ္သက္ၿပီး ျပည္မမွာရွိတဲ့ ဗမာတိုင္းရင္းသားမ်ားနဲ႔ အျခားတိုင္းရင္းသား ညီအစ္ကိုေတြကို က်ေနာ္ဒီေနရာကေန ရွင္းျပခ်င္ပါတယ္.။ ဘယ္သူေတြ လြန္သလဲ. ဘယ္လိုေျဖရွင္းရမလဲ. ဆိုတာ နဲနဲေဆြးေႏြးပါ့မယ္.။ ပါ၀င္ကူညီႏိုင္တဲ့ ကိစၥေတြမွာလဲ တစ္တပ္တစ္အားကူညီၾကပါလို႔ ေတာင္းဆိုလိုပါတယ္.။ လက္ရွိအစိုးရဟာ မည္သို႔ပင္ဆိုေစကာမူ (ဒီမိုကေရစီသေဘာအရ) ျပည္သူလူထုတစ္ရပ္လံုးကို ကုိယ္စားျပဳတဲ့ အစိုးရျဖစ္တယ္လို႔ သတ္မွတ္ရမွာျဖစ္ၿပီး၊ ကခ်င္လြတ္ေျမာက္ေရးအစိုးရဟာလဲ ကခ်င္အမ်ိဳးသားတစ္ရပ္လံုးကို ကိုယ္စားျပဳတယ္ဆိုတာေတာ့ Common ground အျဖစ္ သတ္မွတ္ထားဖို႔ လိုပါမယ္.။

မသိေသးတဲ့သူေတြအတြက္ ကခ်င္လြတ္ေျမာက္ေရးအဖြဲ႔၊ ကခ်င္လြတ္ေျမာက္ေရးအစိုးရနဲ႔ ကခ်င္လြတ္ေျမာက္ေရးတပ္မေတာ္ေတြရဲ့အေၾကာင္း နဲနဲရွင္းျပပါရေစ.။ KIO ဟာ ကခ်င္လူထုကေန ေပါက္ဖြားလာတဲ့ အမ်ိဳးသားအဖြဲ႔အစည္းစစ္စစ္ျဖစ္ပါတယ္.။ ကိုလိုနီေခတ္ ဒို႔ဗမာအစည္းအရံုးလို တစ္မ်ိဳးသားလံုးကို ကိုယ္စားျပဳပါတယ္.။ အဖြဲ႔အစည္းရဲ့ ရည္ရြယ္ခ်က္ကေတာ့ Autonomy နဲ႔ Federalism ပါ.။ မသမာသူေတြ ၀ါဒျဖန္႔သလို၊ ခြဲထြက္ေရးမဟုတ္ပါဘူး.။ မဟုတ္ေတာ့ပါဘူး.။ တစ္ခ်ိန္ကေတာ့ ျပည္ေထာင္စုကေနခြဲထြက္ၿပီး သီးျခား Wunpawng Gumrawng Gumtsa Mungdan (၀မ္ေပါင္သမၼတႏိုင္ငံ) ဆိုတာထူေထာင္ဖို႔ ရည္ရြယ္ခဲ့ဖူးပါတယ္.။ ဒါေပမဲ့ အားလံုးကို မေမ့ေစခ်င္တာကေတာ့ ပင္လံုစာခ်ဳပ္ကို လက္မွတ္ထိုးစဥ္က လိုတာထက္ပိုုၿပီး တက္ၾကြခဲ့တာဟာ ကခ်င္ေတြျဖစ္တယ္ဆိုတာပါပဲ.။ နဂိုကတည္းက သီးျခားတိုင္းျပည္အေနနဲ႔ ေနခ်င္ရင္ ပင္လံုစာခ်ဳပ္ဆိုတာ လွည့္ၾကည့္စရာေတာင္ မလိုပါဘူး.။ ျပည္ေထာင္စုစနစ္နဲ႔ ဥမကြဲ၊ သိုက္မပ်က္ စည္းစည္းလံုးလံုး၊ သာတူညီမွ် ေနခ်င္လို႔သာ ျပည္ေထာင္စုထဲ ၀င္လာတာပါ.။ ဒါေပမဲ့ ေမွ်ာ္လင့္သလို ျဖစ္မလာဘူးေလ..။ ျပည္ေထာင္စုနဲ႔ မဆိုင္သလိုခြဲျခားဆက္ဆံခံရတယ္.။ ခုပဲၾကည့္.၊ ၾကားျဖတ္ေရြးေကာက္ပြဲမွာ မဲေပးခြင့္မရဘူး..။ ျပည္ေထာင္စုတစ္၀ွမ္းလံုးမွာ တိုင္းရင္းသားအားလံုး ပါ၀င္ခြင့္ရေပမဲ့ ကခ်င္ေတြမပါျပန္ပါဘူး..။ ျပည္ေထာင္စုထဲကေန ခြဲထုတ္ခံေနရပါတယ္..။ ခြဲထြက္ခ်င္တာမဟုတ္ဘဲ ခြဲထုတ္ခံရတာပါ..။ ခြဲထုတ္ခံရလို႔ ခြဲထြက္ဖို႔စဥ္းစားခဲ့တာပါ.။ ဒါေၾကာင့္ တစ္ခ်ိန္ကေတာ့ သီးျခားတိုင္းျပည္အေနနဲ႔ ခြဲထြက္ဖို႔အထိ မူ၀ါဒပိုင္းတင္းမာခဲ့ပါတယ္..။ ၾကာခဲ့ပါၿပီ..။ ခုေတာ့ Federal Union (ျပည္ေထာင္စုဖက္ဒေရးရွင္းႀကီး)ထဲက Wunpawng Gumrawng Gumtsa Mungdan (၀မ္ေပါင္ကိုယ္ပိုင္အုပ္ခ်ဳပ္ခြင့္ရျပည္ေထာင္)အျဖစ္ ရပ္တည္ဖို႔ တိုက္ပြဲ၀င္ေနပါတယ္.။ အဖြဲ႔အစည္းအတြင္းမွာလဲ တစ္စံုတစ္ေယာက္က တစ္ဘက္သတ္အာဏာခ်ဳပ္ကိုင္မႈမရွိဘဲ၊ အမ်ားဆႏၵခံယူလ်က္ ဒီမိုကေရစီစနစ္နဲ႔သာ မွ်တစြာ တာ၀န္ယူေနၾကပါတယ္..။ စစ္အာဏာရွင္စနစ္ဆိုတာ စဥ္းေတာင္မစဥ္းစားဖူးပါဘူး.။

အဲဒီေတာ့ လက္ရွိ ျပည္မတပ္မေတာ္ဆင္ႏြဲေနတဲ့ စစ္ဆင္ေရးေတြဟာ ဘယ္သူ႔သေဘာနဲ႔ ျဖစ္သလဲဆိုတာ ေမးပါရေစ.။ သမၼတႀကီးက ထာ၀ရၿငိမ္းခ်မ္းေရးေဖာ္ေဆာင္ဖို႔ ႀကိဳးပမ္းမယ္လို႔ ေျပာထားပါရက္နဲ႔၊ ကခ်င္လြတ္ေျမာက္ေရးတပ္မေတာ္ကို ထိုးစစ္ဆင္ဖို႔ ဘယ္သူအမိန္႔ေပးပါသလဲ..။ သမၼတႀကီးက “ျပည္မတပ္အားလံုး ၂၀၁၁၊ ဇြန္မတိုင္ခင္က အေနအထားအထိ ျပန္ဆုတ္ခြာပါ.၊ တိုက္ပြဲျဖစ္ပြားႏိုင္တဲ့ အနီးကပ္ထိေတြ႔မႈ မျဖစ္ေပၚေအာင္ စစ္ေၾကာင္းမထြက္ပါနဲ႔.၊ တိုက္ကင္းမထြက္ပါနဲ႔” လို႔ ဘာလို႔ အမိန္႔မေပးတာပါလဲ.။ မေပးႏိုင္လို႔လား.၊ မေပးခ်င္လို႔လား.။ ထာ၀ရၿငိမ္းခ်မ္းေရး ေဖာ္ေဆာင္ဖို႔အတြက္၊ ပထမအဆင့္အပစ္အခတ္ရပ္စဲေရးက ဒီေလာက္အေရးႀကီးပါတယ္ဆိုရင္ ဘာလို႔ (နဂိုကတည္းကရွိၿပီးသား) ၁၉၉၄ အပစ္အခတ္ရပ္စဲေရးသေဘာတူညီခ်က္ကို အႀကိမ္ႀကိမ္ ခ်ိဳးေဖာက္ခဲ့ပါသလဲ..။ အပစ္အခတ္ရပ္စဲေရးစာခ်ဳပ္ကို ကိုယ္ကစၿပီး ခ်ိဳးေဖာက္ခဲ့ပါရက္နဲ႔ ဘာလို႔ ခုမွအသဲအသန္ “အပစ္မရပ္ရင္၊ ႏိုင္ငံေရးမေဆြးေႏြးဘူး”လို႔ ျဖစ္ရပါသလဲ..။ အနဲဆံုးေတာ့ အပစ္မရပ္ျခင္းဟာ “ကခ်င္တပ္မေတာ္က သေဘာထားတင္းမာလို႔ ျဖစ္တယ္”လို႔ ဘာေၾကာင့္ မ်က္ႏွာေျပာင္တိုက္ေျပာရပါသလဲ..။ သမၼတကခန္႔ထားတဲ့ ၿငိမ္းခ်မ္းေရးေဖာ္ေဆာင္ေရးအဖြဲ႔က အပစ္ရပ္ဖို႔ ေဆြးေႏြးပြဲ၀င္ေနခ်ိန္မွာ၊ တပ္မေတာ္က ဘာလို႔ အပစ္မရပ္ႏိုင္ေအာင္ လုပ္ေနရပါသလဲ..။ ကခ်င္ေတြအျပစ္ျဖစ္ေအာင္ ႀကိဳၿပီးေတာ့မ်ား လက္၀ါးခ်င္းရိုက္ထားၾကေလသလား.။ ဒါေတြ စဥ္းစားၾကည့္ေတာ့ သေဘာထားမမွန္တာ၊ အႏိုင္အထက္ျပဳက်င့္ခ်င္တာဟာ ဘယ္သူလဲဆိုတာ ရွင္းလာပါတယ္.။

က်ဴးေက်ာ္၀င္ေရာက္လာသူနဲ႔ ခုခံတြန္းလွန္သူၾကားမွာ တိုင္းရင္းသားညီအစ္ကိုတို႔ ဘယ္သူဘက္က ရပ္တည္မွာပါလဲ.။ ဘယ္သူ႔အလြန္ျဖစ္ပါသလဲ.။ ကခ်င္တပ္မေတာ္အေနနဲ႔ကေတာ့ ကိုယ္ေဒသထဲ၀င္လာတဲ့ ဘယ္နယ္ခ်ဲ႕တပ္ကိုမဆို ခံပစ္ရမွာပါပဲ..။ မင္းေအာင္လွိဳင္ရဲ့တပ္မွမဟုတ္ပါဘူး.၊ တရုတ္တပ္ပဲျဖစ္ျဖစ္၊ ေနာက္ဆံုး အေမရိကန္တပ္ဆိုရင္ေတာင္ မတရားက်ဴးေက်ာ္၀င္လာရင္ေတာ့ ပစ္ရမွာပဲ..။ “ရပါတယ္..၊ ခင္ဗ်ားတို႔တပ္ေတြ ၀င္လာပါ..၊ ႏိုင္ငံေရးေဆြးေႏြးၿပီးမွ ျပန္ထြက္သြားၾကေပါ့”လို႔ လုပ္ရင္ သီေပါမင္းလို ပါေတာ္မူကုန္မွာေပါ့.။ ကိုယ့္ေဒသထဲ နယ္ခ်ဲ႕တပ္ေတြကို အသာတၾကည္အ၀င္ခံရေအာင္၊ ကခ်င္လြတ္ေျမာက္ေရးအစိုးရနဲ႔ ကခ်င္တပ္မေတာ္ေခါင္းေဆာင္ေတြက သီေပါမင္းနဲ႔ ဘာမွမေတာ္ပါဘူး.။ လက္ရွိ Status quo အရ ကခ်င္တို႔ရဲ့ ေတာင္းဆိုမႈကလဲ အစြန္းမေရာက္ပါဘူး.။ “ျပည္မတပ္မေတာ္ဟာ ကခ်င္ျပည္ထဲ လံုး၀တပ္မစြဲရ၊ အေျခမစိုက္ရ” လို႔ သေဘာမထားပါဘူး.။ ျပည္ေထာင္စုထဲမွာ ပါ၀င္တဲ့ ျပည္နယ္တစ္ရပ္ျဖစ္တဲ့အတြက္ ကခ်င္ျပည္ထဲမွာ ျပည္ေထာင္စုအစိုးရရဲ့ အလံုးစံုထိန္းခ်ဳပ္မႈေအာက္က ျပည္ေထာင္စုတပ္မေတာ္စစ္စစ္ စနစ္တက်တပ္စြဲရမွာပါ.။ အလားတူပဲ ျပည္နယ္အစိုးရေအာက္မွာ ျပည္နယ္တပ္မေတာ္ကိုလဲ လြတ္လပ္စြာ ဖြဲ႔စည္းလွဳပ္ရွားခြင့္ ျပဳရပါမယ္.။ ဒါေပမဲ့ ျပည္ေထာင္စုတပ္မေတာ္စစ္စစ္မဖြဲ႔စည္းႏိုင္မီ၊ ႏွစ္ဦးႏွစ္ဖက္ယံုၾကည္မႈ ယိုင္နဲ႔ေနခ်ိန္မွာ ပဋိပကၡျဖစ္ႏိုင္တဲ့ အေနအထားေတြကို ေရွာင္က်င္ေစခ်င္ပါတယ္.။ အပစ္အခတ္ရပ္စဲဖို႔အေရး၊ ျပည္မတပ္မေတာ္အေနနဲ႔ ပစ္ဖို႔မလိုေအာင္သာ ေနေပးပါ.။ ဒါဆို အမ်ားႀကီး အရာေရာက္ပါတယ္.။ ၁၉၉၄ စာခ်ဳပ္ကို ျပန္အသက္သြင္းရာ ေရာက္ပါလိမ့္မယ္.။

အပစ္အခတ္ရပ္စဲေရးစာခ်ဳပ္ျပန္ခ်ဳပ္မယ္ဆိုရင္လဲ ၾကားမွာအာမခံေပးမဲ့ ဂုဏ္သိကၡာရွိသူ၊ တတိယပုဂၢိဳလ္ကို ကခ်င္ေတြေတာင္းဆိုပါတယ္.။ ၁၉၉၄မွာ အပစ္ရပ္သေဘာတူညီမႈရွိရက္နဲ႔ ျပည္မတပ္က မထင္ရင္မထင္သလို၊ ၀င္ပစ္တတ္ပါတယ္.။ ခုလို တိုက္ပြဲႀကီးေတြျပန္စတာဟာလဲ ျပည္မတပ္က စတာပါ.။ ဒါေၾကာင့္ အပစ္ရပ္ၾကစို႔ဆိုရံုနဲ႔ အပစ္ရပ္လိုက္၊ ေနာက္မွ “ဘြာေတး”ဆို ျပန္ပစ္လိုက္လုပ္ေနရင္ ခံရမွာက ကခ်င္ျပည္သူလူထုသာျဖစ္ပါတယ္.။ ကုန္ကုန္ေျပာရရင္ဗ်ာ..၊ ကခ်င္တပ္မေတာ္က သမၼတႀကီးနဲ႔ အပစ္အခတ္ရပ္စဲဖို႔သေဘာတူၿပီး၊ ႏိုင္ငံေရးေဆြးေႏြးပြဲမွာ ၀င္ထိုင္ေနတဲ့အခ်ိန္မွာ တပ္မေတာ္က ကိုယ့္သေဘာနဲ႔ကိုယ္ လိုင္ဇာကို ၀င္သိမ္းလိုက္ရင္ ဘယ္သူေျဖရွင္းေပးမွာလဲ.။ ဒီတစ္ခါေတာ့ အပစ္အခတ္ရပ္စဲေရးစာခ်ဳပ္မွာ ျပည္မဘက္မွာဂုဏ္သိကၡာရွိသူတစ္ေယာက္ေလာက္ေတာ့ ပါေစခ်င္ပါတယ္.။

ဒါေၾကာင့္ ထာ၀ရၿငိမ္းခ်မ္းေရးရဖို႔၊ အပစ္အခတ္ရပ္စဲဖို႔အတြက္ဆိုရင္
၁။ ျပည္မတပ္အေနနဲ႔ ကခ်င္တပ္မေတာ္ထိန္းခ်ဳပ္ရာေဒသမွ ေ၀းရာကို ေနာက္ဆုတ္ရပါမယ္..။
၂။ ခိုင္မာတဲ့၊ အာမခံခ်က္ရွိတဲ့ အပစ္အခတ္ရပ္စဲေရးစာခ်ဳပ္တစ္ရပ္ကို ဂုဏ္သိကၡာရွိတဲ့ တတိယပုဂၢိဳလ္မ်ားေရွ႕ေမွာက္မွာ လက္မွတ္ေရးထိုးႏိုင္ရပါမယ္.။
၃။ တန္းတူညီမွ်မႈ၊ မသမာမႈကင္းတဲ့ ႏိုင္ငံေရးေဆြးေႏြးပြဲကေနတဆင့္ ဖက္ဒရယ္ျပည္ေထာင္စုစနစ္ဆီ ဦးတည္ရပါမယ္..။

ထာ၀ရၿငိမ္းခ်မ္းေရးဆီခ်ီတက္ရာမွာ အပစ္ရပ္ေရးဟာ ပထမေျခလွမ္းပါ.။ ဒီေျခလွမ္းေတာင္ ေျဖာင့္ေအာင္မလွမ္းႏိုင္ရင္ ေရွ႕ဆက္ဖို႔ မျဖစ္ႏိုင္ပါ.။ အပစ္ရပ္ေရးနဲ႔ ဒုကၡသည္မ်ားကိုယ့္ေဒသကိုယ္ျပန္ႏိုင္ေရးက အေရးတႀကီး လိုအပ္ေနပါတယ္.။ ျပည္မမွာ က်ေနာ္တို႔တေတြ လံုလံုၿခံဳၿခံဳရွိေနၾကခ်ိန္၊ ဒုကၡသည္စခန္းမွာ က်ေနာ္တို႔ ေသြးခ်င္းေတြ ညွိဳးညွိဳးငယ္ငယ္နဲ႔ ဒုကၡခံေနရပါတယ္.။ နာမက်န္းျဖစ္ေနၾကပါတယ္.။ တရုတ္အာဏာပိုင္ေတြရဲ့ ၿငိဳျငင္မႈ ခံေနရပါတယ္.။ တစ္ခ်ိဳ႕ခမ်ာ စခန္းဆီေတာင္ ေရာက္မလာႏိုင္ဘဲ၊ လမ္းမွာတင္ ျပည္မတပ္မေတာ္သားေတြ ဖမ္းဆီးၿပီး၊ မုဒိမ္းက်င့္၊ အရွင္လတ္လတ္ေျမျမွဳပ္ပစ္တာေတြ ရွိေနပါတယ္.။ နမ့္ဖတ္ကာလိုၿမိဳ႔မွာေတာင္၊ တပ္မေတာ္သားေတြက ကိုယ္သေဘာနဲ႔ကိုယ္၊ သူမ်ားအိမ္၀င္းထဲ ၀ါး၀င္ခုတ္၊ သစ္၀င္ခုတ္၊ ၀က္၀င္ခိုးနဲ႔ ျဖစ္ခ်င္သလို ျဖစ္ေနတာပါ.။ လက္နက္ျပၿပီး ဓျမတိုက္ေနတာပါ.။ ျပည္သူလူထုကို သိေစခ်င္ပါတယ္.။ တိုင္းရင္းသားျပည္သူလူထုတစ္ရပ္လံုးကိုလဲ ေတာင္းဆိုလိုပါတယ္.။

လက္ရွိအစိုးရနဲ႔တပ္မေတာ္ရဲ့ လုပ္ရပ္အားလံုးဟာ ျပည္သူလူထုတစ္ရပ္လံုးကို ကိုယ္စားျပဳေနပါတယ္..။ သမၼတဆိုတာလဲ ျပည္သူလူထုေရြးခ်ယ္ထားတဲ့အတြက္ သမၼတျဖစ္ေနတာပါ.။ ျပည္သူလူထုရဲ့ သေဘာထားဆႏၵကို ေဖာ္ေဆာင္ဖို႔ တာ၀န္ရွိပါတယ္.။ လႊတ္ေတာ္ကိုယ္စားလွယ္ေတြဟာလဲ၊ (ဘယ္လိုလမ္းေၾကာင္းကပဲျဖစ္လာလာ၊) ခုခ်ိန္မွာေတာ့ ျပည္သူကိုကိုယ္စားျပဳတဲ့ ကိုယ္စားလွယ္ေတြ ျဖစ္ေနရပါေတာ့မယ္.။ ျပည္သူေတြရဲ့ ဆႏၵအမွန္ကို လႊတ္ေတာ္ထဲမွာ ထုတ္ေဖာ္ေၾကညာေပးရပါမယ္.။ ယခင္စစ္အစိုးရကေတာ့ ျပည္သူ႔သေဘာထားမပါဘဲ၊ လုပ္ခ်င္ရာလုပ္ခဲ့တယ္ ဆိုေပမဲ့၊ ခုခ်ိန္ ဒီမိုကေရစီအစိုးရေခတ္မွာေတာ့ အစိုးရလုပ္သမွ်ဟာ ျပည္သူလူထုက ခြင့္ျပဳမွ ျဖစ္မွာပါ.။ ကခ်င္ေဒသကို ထိုးစစ္ဆင္ေနတာဟာလဲ ျပည္သူလူထုက ခြင့္ျပဳမွျဖစ္ရပါမယ္.။ ျပည္သူလူထုက မတိုက္နဲ႔၊ ေနာက္ဆုတ္ဆိုရင္ အာဏာတစ္မတ္သားပိုင္ရွင္ ကာခ်ဳပ္လဲ သူ႔တပ္ကို ျပန္ရုတ္ရမွာပါ.။ ျမစ္ဆံုကိစၥမွာ က်ေနာ္တို႔ အသံတစ္သံတည္းနဲ႔ ၀ိုင္တြန္းခဲ့ၾကသလို၊ ခုလဲ ျပည္သူ႕ဆႏၵအမွန္ကို ဖြင့္ထုတ္ဖို႔ လိုေနပါတယ္..။ ျပည္မရဲ့ ႏိုင္ငံေရးအလွည့္အေျပာင္းမွာ အစိုးရကို တည့္မတ္ေပးႏိုင္ခဲ့တဲ့၊ စတုတၳမဏၬိဳင္ေတြအေနနဲ႔လဲ၊ တိုင္းရင္းသားအေရးမွာ အစိုးရလုပ္သမွ် ျပန္ၾကားေပးတဲ့သတင္းေပးသက္သက္ထက္ ပိုၿပီးတာ၀န္ယူဖို႔ လိုေနပါၿပီ..။ တိုင္းရင္းသားေရးရာမွာလဲ အစိုးရကို ထိန္းေၾကာင္းေပးဖို႔ လိုေနပါၿပီ..။

ေတာင္ေပၚမွာ အဖိႏွိပ္ခံေနရတဲ့သူေတြက သူတို႔ကို အႏိုင္က်င့္ေနတဲ့တပ္ဟာ ဗမာတပ္လို႔ပဲ ျမင္ၾကပါတယ္.။ တကယ္လဲ အဲဒီတပ္ထဲမွာ ဗမာတိုင္းရင္းသားမ်ားပဲ ပါပါတယ္.။ ၾကာလာေတာ့ ဗမာတိုင္းရင္းသားတစ္ရပ္လံုးကို အျမင္ေစာင္းလာပါတယ္.။ လူမ်ိဳးေရးမုန္းတီးမႈေတြ ျဖစ္လာရပါတယ္.။ ဒါေတြကို သတိထားဖို႔ လိုေနပါၿပီ..။ ကိုယ္ေရြးေကာက္ထားတဲ့ အစိုးရ၊ ကိုယ့္တပ္မေတာ္ကို ကိုယ္ျပန္ထိန္းႏိုင္မွ တိုင္းရင္းသာစည္းလံုးညီညြတ္မႈကို ႏိုင္ႏိုင္နင္းနင္း ကာကြယ္ႏိုင္မယ့္ အေျခအေနေရာက္ေနပါၿပီ..။ လႊတ္ေတာ္ထဲ ၀င္ထိုင္ေနတဲ့ မိုုးက်ေရႊကို တစ္မတ္သားကို ဖယ္ထုတ္ဖို႔လိုရင္ ဖယ္ထုတ္ရပါမယ္.။ လြတ္ေတာ္အမတ္ ၇၅% သေဘာတူတဲ့အျပင္၊ ျပည္လံုးကၽြတ္ဆႏၵခံယူပြဲမွာ ေထာက္ခံမဲ ၅၀% အထက္ရမွ ျဖစ္မယ္ဆိုေတာ့ ေတာ္ေတာ္ေတာ့ မလြယ္ပါဘူး..။ ျပည္ခိုင္ၿဖိဳးအမတ္ေတြ ကန္႔ကြက္ၾကဖို႔ရွိေပမဲ့၊ ျပည္သူ႕လႊတ္ေတာ္အမတ္ေတြျဖစ္ၾကတဲ့အတြက္ ျပည္သူတစ္ရပ္လံုးက အသံတစ္သံတည္းနဲ႔ ေတာင္းဆိုရင္ ဘယ္လိုအမတ္ေတြမွ ျငင္းပယ္ခြင့္မရွိပါ.။

ျဗမစိုရ္တရားထြန္ကားတဲ့ ျမန္မာႏိုင္ငံလို တိုင္းျပည္မွာ တိုင္းရင္းသားအခ်င္းခ်င္းၾကား မတရားမႈေတြ၊ ဖိႏွိပ္ခြဲျခားဆက္ဆံမႈေတြ၊ အႏိုင္က်င့္မႈေတြ ရွိေနတာ ရွက္ဖို႔ေကာင္းလွပါတယ္..။ယခင္စစ္အစိုးရလက္ထက္ လုပ္ရပ္ေတြကေတာ့၊ သူ႔သေဘာနဲ႔သူမို႔ ဘာမွေျပာစရာ မရွိပါ.။ အခုေတာ့ ေျပာင္းလဲကုန္ပါၿပီ.။ ျပည္မအစိုးရကိုယ္ႏွိဳက္ ကမၻာ့ဇာတ္ခံုေပၚ ၀င္တိုးေတာ့မယ့္ အခိုက္အတန္႔ပါ.။ လုပ္သင့္တာလုပ္ေနတာပါလို႔ လြတ္ထားလို႔ မရေတာ့ပါဘူး.။ ျပည္သူ႕သေဘာထားအမွန္ကို လိုက္နာတဲ့ အစိုးရျဖစ္ေအာင္၊ ထိန္းေက်ာင္းေနရပါမယ္.။ ျမစ္ဆံုအေရးကိုပဲ ဥပမာယူၾကရေအာင္.။ စစ္အစိုးရလက္ထက္မွာ ျပည္သူဆႏၵကို မေမးစမ္းဘဲ၊ ဇြတ္တိုက္လုပ္ခဲ့တာ၊ အခုဒီမိုကေရစီအစိုးရလက္ထက္က်ေတာ့ ျပည္သူ႕သေဘာထားအစစ္ ထုတ္ေဖာ္ၿပီး လမ္းေၾကာင္းမွန္ဘက္ ဦးျပန္လွည့္ႏိုင္ခဲ့ပါၿပီ..။ တိုင္းရင္းသားအေရး၊ ထာ၀ရၿငိမ္းခ်မ္းေရးေတြမွာလဲ က်ေနာ္တို႔ လူထုတစ္ရပ္လံုး ပိုမိုစိတ္ပါ၀င္စားစြာနဲ႔ ကိုယ္ေရြးေကာက္ထားတဲ့ အစိုးရကို ထိန္းေက်ာင္းၾကရေအာင္ပါ..။

ကိုယ့္အစိုးရ၊ ကိုယ့္တပ္မေတာ္ကို ကိုယ္တိုင္ကိုယ္က် ကိုယ္စားျပဳေပးျခင္းျဖင့္ တာ၀န္ခံ ထိန္းေက်ာင္းၾကဖို႔ တိုင္းရင္းသားျပည္သူလူထုတစ္ရပ္လံုးကို ႏွိဳးေဆာ္လိုက္ပါတယ္..။

ဘုရားသခင္ေကာင္းႀကီးေပးပါေစ..။
က်ေနာ္ေဇာ္ခြန္ေနာ္ပါ.။

Read more »

Thursday, April 19, 2012

Kam rit( Myen pdf file )

"TRUST" Myen hku bai ka shagun dat ai. Daini anhte byin hkrum hkra nga ai lam ni gaw, anhte a shawnglam hpe KK kaja dik htum ai hku galaw ya nga ai ngu, myit la ga i. Anhte myit ai hta KK myit ai gaw grau madang tsaw nga ai ngu nna myit shapyaw la ga oi.

Read more »

semi free Burma ( PDF file ) click

Read more »

Wednesday, April 18, 2012

TRUST

Ginjaw salum hpe, "TRUST" matsing hpa ga yan ni hte n-gun jaw dat ai re yaw. Daini, shingchyut raitim, hpawtni grai tsawm ai palamla , daini bunghku ju hpun kaw na hpawt ni grai tsawm ai nampan pu sana re. Ante hpyi ai hte maren, kam sham ga. Myit n-ru ga ngu, n-gun jaw dat ai.

Read more »

ကခ်င္KIO နဲ႔ ျမန္မာအၾကား လက္ရွိအေျခအေန | ABC Radio Australia

ကခ်င္KIO နဲ႔ ျမန္မာအၾကား လက္ရွိအေျခအေန | ABC Radio Australia
ျမန္မာအစိုးရက ​တိုင္းရင္းသားလက္နက္ကိုင္အဖြဲ႔အစည္းအေတာ္မ်ားမ်ားနဲ႔ ​အပစ္အခတ္ရပ္စဲေရးယူႏိူင္ခဲ့ၿပီး ​ကခ်င္ေကအိုင္ေအအဖြဲ႔နဲ႔ ​ဘာ့ေၾကာင့္ ​ခုခ်ိန္ထိ ​အပစ္အခတ္ရပ္စဲေရးမလုပ္ႏိူင္ေသးတဲ့အေၾကာင္းကို ​ၾသစေၾတးလ်ကို ​လာေရာက္လည္ပတ္ခဲ့တဲ့ ​ေကအိုင္ေအအဖြဲ႔က ​ဗုိလ္မွဴးႀကီး ​James ​Lum ​Dau ​ကုိ ​မခင္မာဝင္းက ​ေတြ႔ဆုံေမးျမန္းထားတာကို ​နားဆင္ရမွာျဖစ္ပါတယ္။++click On++

Read more »

Ndai shiga hte seng nna garu nga ai lam gaw Media hte gasat ai re dum ga

Tsaw ra ai Myu Tsaw share shagan ni hte Jinghpaw Wunpawng myu sha ni e myit ndaw ga,myit n kaprau ga,ngang ngang tsap let,Galaw ra ai hpe gwi gwi galaw ga,Ning sin lai nna ning htoi de rai wa sai.Yehowa Karai kasang gaw an hte yawng hte arau sha rai nga ai kam shut shara nnga ai.Tai hpyen wa gaw an hte hpe laknak n gun hte gasat ga nga yang shan hte sum machyi ai lam law wa sai hpe chye ai majaw ladat galai nna an hte hpe media hte mungdan kata shing gan gasat na matu tau hkrau nna lajang tawn ai lam sha rai na re.
 
http://www.voanews.com/burmese/news/--04-17-12-kia-gov---147743685.html

တပ္ၾကပ္ေက်ာ္ဆန္း ဦးေဆာင္တဲ့ အဖဲြ႔၀င္ ၃၅ေယာက္ ဟာ ျမစ္ၾကီးနား ၿမိဳ႔နယ္ တာေလာၾကီး ေက်းရြာမွာ အေျခခ်ေနတဲ့ ခလရ ၃၇ တပ္စခန္းကို ဒီလ ၁၆ရက္ေန႔ မနက္ပိုင္း က  လက္နက္ခ်၀င္ေရာက္လာတာျဖစ္ပါတယ္။
ျပန္လည္၀င္ေရာက္လာသူေတြဟာ ရွမ္း၊ ဗမာ+++read More++

Read more »

Tuesday, April 17, 2012

သခင္မ်ိဳးေဟ့ ဒို ့ဗမာ(forverfriends.ning.com)

     ဒီစာကို ေရးရၿခင္း ကေတာ့ က်ေနာ္ တို ့ၿမန္မာေတြ ကြ်န္မဟုတ္ဘူးဆိုတာ ေၿပာ ၿခင္တာပါ
စာမေရးတတ္ အစီအစဥ္ မတည့္ရင္ ခြင့္လြတ္ၾကပါဗ်ာ
        ေမာင္ခ်စ္ ေရးၿခင္တာ လက္ယားေနေပမယ္ ့ ေမာင္ခ်စ္ စာေရးဘို ့ ေထာက္ အထားေတြ
တင္ၿပဘို ့ဆိုတာ အခ်ိန္တခုေပးရမယ္ သတင္းေတြ ကို စံုစမ္း တိက်မွ အေထာက္အထားဆိုတာေကာင္းတာေလ ၁၅ရက္ေန့ ကေတာ့ေတြ ့လိုက္ပါတယ္
 အေထာက္အထားခိုင္ခိုင္မာမာႏွင့္ တင္ၿပသြားတာ။
        စကားဦိးသန္းေနတာႏွင့္ ေမာင္ခ်စ္ေၿပာခ်င္တာ မေရာက္ေသးဘူူး။  ၿမန္မာအစိုး၇ က အားလံုး ကိုဖြင့္ေပးေနပီ  ႏိုင္ငံတကာက ကုမၼဏီေတြ အလုအယက္ ၿမန္မာၿပည္သြားေနၾကတယ္
ဆိုလို ့ေမာင္ခ်စ္ မစားရ ၀ခမန္း ၀မ္းသာေနတာ တကယ္ပါ မေလးရွား၀န္ၾကီး ခ်ုဳပ္ ဦးနာဂ်စ္ေတာင္ အေၿပးအလြွားသြားတယ္ဆိုဘဲ  ဦးသိန္းစိန္ႏွင့္ နားလည္မွဳေတြ လုပ္တာ ေမာင္ခ်စ္တို   ့နားစြင့္ေနၾကတာေပါ့  ၿပီးေတာ့ သတင္း ၾကီး တခု ထြက္လာတာကေတာ့ ၿမန္မာၿပည္က ၿမန္မာ မေလးေတြ ကို မေလးမွာ အိမ္ေဖၚေခၚမယ္ ဆိုတာ သေဘာတူ ပါသတဲ့
ေမာင္ခ်စ္  ေတာ္ ေတာ္ တုန္လွဳပ္ၿပီး ေတာ္ေတာ္ေလး  အံ ့ ကို ၾသ သြားတယ္ဗ်ာ ဦးၾကီးစိန္လုပ္ပံု ဦးၾကီးစိန္ ကို ေမာင္ခ်စ္ ၿမစ္ဆံုကိစၥမွာ ေတာ္ေတာ္ ေလးကို ေလးစားေနတာ
ခုေတာ့ ဦးၾကီးစိန္ရယ္  မေလးရွားမွာ မိၿပစ္ ဖၿပစ္ ကူညီသူမရွိ ဘာသာၿခားေတြ လက္ေအာက္ေတာ့ ကြ်န္မအၿဖစ္ မပို ့ပါႏွင့္ လို ့ေတာင္းပန္ပါရေစဗ်ာ
မေလးမွာ အိမ္ေဖၚလုပ္မဲ့သူေတြဟာ အိမ္ရွင္ ေယာက်္ား ကေၿခေတာ္တင္ ရက္ရက္စက္စက္ ခိုင္း လူမဆန္စြာ ဆက္ဆံ ေနၾကတာေတြ ဒါေတြ ကို တခုစီ တင္ၿပရရင္ ေၿပာမဆံုးေပါင္ ေတာသံုးေထာင္ ငယ္ငယ္ က ဘၾကီးေၿပာၿပတဲ့ တစ္ေထာင့္တစ္ည ပံုၿပင္ ရွံဳးဦးမယ္ အမ်ားၾကီး အမ်ားၾကီးဗ်....
ေနာက္ၿပီး မေလးမွာ ၿပႆနာၿဖစ္ရင္ ဘယ္သူကူမလဲ အိမ္ေဖၚဆိုတာ အိမ္ထဲက အိမ္ၿပင္ထြက္ခြင့္ မရ ကေလးထိန္း အ၀တ္ေလွ်ာ္ ထမင္းခ်က္ မီးပူထို း အဲဒါအၿပင္ အိမ္ရွင္ ဘဲ
ကရဲ့ကိုယ္လုပ္ေတာ္က လုပ္ရေသး အဲဒါေတြ အကုန္ေပါင္းမွ ဘယ္ေလာက္ေပးမွာလဲ ကဲ.....
အင္ဒိုနီးရွားမေတြ ကို အဲလို လုပ္ လို ့ အင္ဒိုနီးရွားအစိုး ရ က အလုပ္ တခုအတြက္ အေၿခခံ
လစာ ၅၀၀ ရင္းဂစ္ ၂မ်ိဳးခိုင္းပါက ၂လစာ ဆိုၿပီး ေၿပာလို ့အင္ဒိုနီးရွား  ႏွင့္ ခြာၿပဲ လို ့ ၿမန္မာ ကို
ေခၚတာ။ ဦးၾကီးစိန္ ကို ေမာင္ခ်စ္ေတာင္းပန္ပါရေစ ေမာင္ခ်စ္ ေတာသားပါ ႏိုင္ငံေ၇းလဲ နားမလည္  မသိနားမလည္ေပ မယ့္ က်ေနာ္တို ့လူမ်ိဳး ၿမန္မာ အမ်ိဳးသမီး ေတြ ကိုေတာ့ က်ြန္ဇာတ္ ဖါဇာတ္ ( စားကားရင့္သီးရင္ခြင့္လြတ္ပါခင္မ်ာ) မသြင္းပါႏွင့္ လို ့  ေလးေလး နက္နက္ေတာင္းပန္ပါရေစ  အြန္လိုင္းတက္လာမိတ္သဟာ တို ့ကလဲ ဒီေနရာကေန ကန္ ့
ကြက္ၾကပါလို ့ႏိုးေဆာ္ပါရေစ အမ်ိဳးဘာသာ ကို ခ်စ္တတ္သူမ်ား ဒီေနရာကေနေအာ္ေပးၾကပါ
အမ်ိဳးကို ခ်စ္ လို ့မေရးတတ္ ေရးတတ္ ေရးလိုက္ၿခင္းပါ   စာရွည္ရင္ စာဖတ္သူေတြ ၿငီးေငြ ့
မွာစို ့လို ့  လိုရင္းတိုရွင္းေရးလိုက္ပါတယ္  အခ်ိန္မရတာလဲပါပါတယ္ အၿဖစ္အပ်က္ေတြ ကေတာ့ တင္မၿပေတာ့ပါဘူး မိန္းကေလးမေၿပာႏွင့္ေယာက်္ေလးေတာင္ လစာမေပးဘဲ ခိုင္းခံ  ရတာေတြ ေမာင္ခ်စ္တို ့ေဒသကပါ ခုထိသူရွိေနပါေသးတယ္ ဘယ္သူမွ မကယ္ပါဘူးဗ်    ေအးဂ်င့္ ေကာလင္းႏွင့္လာတဲ့ ေမာင္ခ်စ္တို ့အညာက ညီမငယ္ေလး လစာ က စားစရိတ္ေလာက္ရတာ ႏွင့္ေတြ ့လို ့ေၿပးထြက္လာရတာ ေတြ အမ်ားၾကီး အမ်ားၾကီး  ၿမန္မမာ အမ်ိဳးသမီးတို ့ေရ အေဖ အေမ အကို အမေတြ ႏွင့္ ေ၀းေနတဲ့ေနရာမွာဒုကၡၿဖစ္ရင္ ဘယ္သူမွ မကယ္ႏိုင္ဘူးေနာ္ ေအးဂ်င့္ကေတာ့ မစားရ၀ခမန္း ဂ်ပိုး ေလာက္ရတာ ကို လိပ္ရတယ္ လို ့လိမ္ မွာေနာ္ က်ေနာ္ တို ့က ဒီမွာေန ေနတဲ့သူမို ့ေၿပာၿပတာပါ ဒီေရာက္လာရင္ ေမာင္ခ်စ္လဲ ဘာမွ မတတ္ႏိုင္ပါဘူး ၾကိဳတင္တားတာပါ ၿဖစ္လာရင္ ေတာ့ ၿဖစ္ရေလ မမရယ္ ၿဖစ္ရေလ ညီမရယ္ ဆိုၿပီး ၀မ္းနည္းဘဲေပးႏိုင္ပါမယ္
အခ်ဳပ္ေၿပာရရင္ မေလးရွား ဟာ ေအာက္က်တဲ့ႏိုင္ငံပါ လူတန္းစား စိတ္ဓါတ္ေတာ္ေတာ္နိမ့္က်ပါတယ္ ၿမန္မာ အမ်ိဳးသမီးေတြ ႏွင့္ မအပ္စပ္ပါဘူး    အိမ္ေဖၚအေနႏွင့္မလာၾကပါႏွင့္ဗ်ာ
By:http://forverfriends.ning.com/profiles/blog/show?id=2863689%3ABlogPost%3A7008657&xgs=1&xg_source=msg_share_post

Read more »

Tsaw ra ai KIA ( pdf file )

Hkawp myitrum manang ni, " cspfaomKIA"Ga baw hte Shawnglam  Share Ninghkring

ni hpe n-gun kahtap jaw dat ai, Myen Ga shagawp re. Shanglam Hpa-awn ni hte hpyenma Share Ninghkring ni myit n daw na matu she akyu grau hpyi ra sai. Shawnglam de na mayak manghkang shiga       n pyaw n ngawn ai ni grai na lu ai. Kyu hpyi tang n du ai rai kun? Hka wa, bra wa, hten wa, run wa, myit n pyaw hpa ni gaw,KK ahkaw ahkang jaw ya ai rai kun? Hpa mi rai rai, Yawba a makam hpa anhte kri dung nga ra sai.
 JIC+++read more+++click full

Read more »

Monday, April 16, 2012

Padang Shingran

"Padang  Shingran" ngu ai Ga shagawp nnan shagun dat sai yaw. Shawnglam Share Ninghkring ni hpe n-gun jaw ai re. Tai ni gaw,shanhte a shaning ningnan ngut jang,15-16, 2 ya hta Laiza hpe nbungli hte Bom sharut bun sana re nga ma ai raitim, 15 ya nhtoi gaw apyaw sha lai mat sai. Daini 16 ya shani mung, Shanglawt Tsing ni jahpawt jau jau Padang Shingran hte Padang Dip kau sai. Matut n di akyu hpyi Ninghkring ni mung jau jau akyu hpyi shapyen kau sai re majaw n tsang ra sai yaw . Tai ni gaw, aging gasat yu nna,shanhte n dang jang Kachin ni hpyi ai Shanglawt kachyi mi jaw na , shanhte dang jang gaw Kachin State ngu ai mying pyi dawm kau na ngu ma ai da. Kyu hpyi gaw n mai shayawm na ga ai yaw.  Ndai Ga shagawp hpe hti yu nna, Shawnglam Ninghkring ni a matu akyu aja awa hpyi ga oi.
Kam let,

Read more »

Saturday, April 14, 2012

တရုပ္ဟာ မဟာအင္အားႀကီးႏိုင္ငံ ျဖစ္လာေတာ့ မွာလား။


တရုပ္ႏိုင္ငံကို ေနာင္တက္လာမည့္ မဟာအင္အားႀကီးႏိုင္ငံတခုအျဖစ္ ကမၻာ့မီဒီယာေတြကေျပာဆိုေနၾကတယ္။ တရုပ္ႏိုင္ငံဟာ ကမၻာေပၚမွာ ေရွ႕အက်ဆံုးေသာ ယဥ္ေက်းမႈေပၚထြန္းလာခဲ့သည့္ ႏိုင္ငံေတြမ်ားအနက္က တခုျဖစ္တယ္။ လူဦးေရက အဆမတန္ မ်ားျပားေနၿပီး၊ ဒုတိယစီးပြားေရးအႀကီးဆံုးႏိုင္ငံတစ္ခုအျဖစ္ ေပၚထြန္းလာေနတယ္။

တရုပ္ႏိုင္ငံအေၾကာင္းကို မီဒီယာေတြကေျပာဆိုေနဒါေတြနဲ႕ ပကတိ ျဖစ္ပ်က္ေနဒါေတြတို႕ကို ႏိႈင္းယွဥ္ၾကည့္ပါက လံုး၀ မတူညီ ႀကီးမားစြာ ကြာျခားေနဒါကို ေတြ႕ရွိရမွာျဖစ္တယ္။

တရုပ္ႏိုင္ငံ၏ အား ဟာ စီးပြားေရးုုျဖစ္တယ္လို႕ လူအမ်ားကထင္ေနၾကတယ္။  ကမၻာေပၚမွာ အေမရိကန္ၿပီးလ်င္ တရုပ္စီးပြားေရးဟာ ဒုတိယလိုက္ေနဒါကိုေတြ႕ရွိရမွာျဖစ္တယ္။ ဒါေပမယ့္ တရုပ္ႏိုင္ငံ၏ အမ်ိဳးသားတစ္ဦးခ်င္း၀င္ေငြဟာ ဂ်ပန္ႏိုင္ငံ၊ အေမရိကန္ျပည္ေထာင္စုတို႕ နဲ႕ ႏိႈင္းယွဥ္လိုက္လ်င္ (၁၀) ဆေက်ာ္ေလာက္ ေလ်ာ့နည္းေနဒါကို ေတြ႕ရွိရမွာျဖစ္ၿပီး၊ လူေနမႈ႕ အဆင့္အတန္းကို ၾကည့္လိုက္လ်င္ ႏိုင္ငံ၏ (၈၅) ရာခိုင္းႏႈန္းရွိေသာ ျပည္သူေတြဟာ လူေနမႈ႕ အဆင့္အတန္းမ်ားစြာ နိမ့္က်ၿပီး၊ ေနထိုင္ေနရတုန္းပါပဲ။ ဒီအခ်က္က အာဖရိကရွိ ႏိုင္ငံေတြနဲ႕ လြယ္လြယ္ကေလးႏႈိင္းယွဥ္လို႕ရေနပါတယ္။ လူဦးေရ၏ ထက္၀က္ေက်ာ္မွာ ေက်းလက္ေဒသေတြမွာ ေနေနၾကတုန္းျဖစ္ၿပီး၊ အမ်ားစုက အေျခခံက်ေသာ လိုအပ္ခ်က္မ်ား ျဖစ္သည့္ ေသာက္သံုးေရရရွိမႈ၊ က်မၼာေရးေစာင့္ေရွာက္မႈ (သို႕မဟုတ္) အေျခခံပညာသင္ၾကားႏိုင္မႈမ်ား မရွိၾကပါဘူး။

ၿမိဳ႕ျပအျဖစ္သို႕ေျပာင္းလဲလာသည့္ ရာခိုင္ႏႈန္းကို ၾကည့္လိုက္ျပန္လ်င္ သကၠရာဇ္ (၂၀၁၀) မွ (၂၀၃၀) အတြင္းကို တြက္ဆၾကည့္ ပါက ႏွစ္စဥ္ (၁) ရာခိုင္ႏႈန္းေလာက္ပဲ တိုးတက္ေနတယ္။ ဒီႏႈန္းျဖင့္ ဆက္သြားပါက တရုပ္ႏိုင္ငံအေနျဖင့္ ေနာက္ထပ္ ဆယ္စုႏွစ္ေပါင္း အနည္းဆံုး (၃) ခုေလာက္ၾကာသည့္အခါမွ႕ ႏိုင္ငံ၏ လူဦးေရး၏ (၄)ပံု ပံုလ်င္ (၁)ေလာက္ကိုပဲ အက်ိဳးသက္ေရာက္ေစမွာျဖစ္တယ္။ အဲဒီလို လူေနမႈေရးအဆင့္အတန္း နိမ့္က်မႈေတြက ႏိုင္ငံ၏ စီးပြားေရးကို မ်ားစြာ သက္ေရာက္ေစပါတယ္။ အေၾကာင္းက ျပည္တြင္းစားသံုးမႈႏႈန္းက သိပ္ကို က်ဆင္းေနေသာေၾကာင္ ျပည္ပသို႕ ကုန္မ်ားတင္ပို႕ႏိုင္ေရးကိုသာ အားထားၿပီးေတာ့လုပ္ကိုင္ေနရတယ္။ ျပည္ပသို႕ တင္ပို႕သည့္ စီးပြားေရးလုပ္ငန္းမ်ားအေပၚမွာသာ မွီခိုေနရေသာ အခ်က္က တရုပ္ႏိုင္ငံအတြက္ အဓိကအခ်က္တရပ္ျဖစ္၍ လာတယ္။

အေျခခံအားျဖင့္ တရုပ္ႏိုင္ငံ၏ စီးပြားေရးဟာ ျပည္ပသို႕ ပို႕ကုန္တင္ပို႕သည့္ စီးပြားေရးျဖစ္ေနေသာေၾကာင့္ တရုပ္ႏိုင္ငံအေနျဖင့္ ျပည္ပသို႕ ကုန္တင္ပို႕ျခင္းျဖင့္ ၎တို႕၏ စီးပြားေရးကို ကမၻာ့ကုန္သြယ္ေရးနယ္ပယ္ထဲသို႕ တိုး၀င္လာေတာ့တယ္။ ထို႕ေၾကာင့္ တရုပ္ႏိုင္ငံဟာ ႏိုင္ငံျခားကုန္သြယ္ေရးစနစ္ကို မွီခိုအားထားေနရတယ္။

အဆမတန္မ်ားျပားေနေသာ အေနာက္ႏိုင္ငံေတြမွ စားသံုးသူမ်ားအေပၚမွာ မ်ားစြာ မွီခိုလာရၿပီး၊ အဓိကစားသံုးသူေတြကေတာ့ အေမရိကန္ျပည္ေထာင္စု ျဖစ္ေနတယ္။ ေနာက္တခ်က္က တရုပ္၏ ထြက္ကုန္ေတြကို သယ္ယူပို႕ေဆာင္ေရးအတြက္ ကမၻာ႕ေရေၾကာင္းကို အသံုးျပဳေနရတယ္။ ဒီကမၻာ့ေရေၾကာင္းကို အေမရိကန္ေရတပ္က လႊမ္းမိုးထားတယ္။ ဒီအခ်က္က တရုပ္ႏိုင္ငံအတြက္ စိန္ေခၚမႈ႕တရပ္အျဖစ္ ရွိလို႕ေနဒါေပါ့။ အေၾကာင္းက အေမရိကန္အေနျဖင့္ ကမၻာေရးေၾကာင္းကို ပိတ္စို႕ခ်င္လ်င္ ပိတ္စို႕လို႕ရေနတဲ့အခ်က္က တရုပ္ႏိုင္ငံအတြက္ စိတ္မသက္မသာျဖစ္ေနရတယ္။

အကယ္၍မ်ား  တရုပ္က ယူဆထားသလို အေမရိကန္အေနျဖင့္ သူတို႕ကို ေရေၾကာင္းပိတ္စို႕မႈေတြ လုပ္လာလ်င္ေတာ့၊ တရုပ္အတြက္ အႀကီးမားေသာ အခက္အခဲမ်ား ရင္ဆုိင္လာရမွာ ျဖစ္တယ္။ ဒါေၾကာင့္ တရုပ္ႏိုင္ငံအေနျဖင့္ ေခတ္မွီေသာ ေရတပ္အင္အားကို တည္ေဆာက္ၿပီး၊ မိမိ၏ ကုန္သြယ္ေရးအက်ိဳးစီးပြားကို ကာကြယ္ရန္ လိုအပ္လာတယ္။

တကယ္လို႕ တရုပ္အေနျဖင့္ ၎တို႕၏ ေရတပ္ကို ေခတ္မွီတိုးတက္ေအာင္လုပ္ရလ်င္၊ စစ္သေဘၤာေတြရယ္၊ ၎စစ္သေဘၤာေတြအတြက္ ဆိပ္ကမ္းေနရာမ်ားရယ္၊ မစ္ဆိုင္းလက္နက္ေတြရယ္ စသည္မ်ားကို လိုအပ္လာပါမယ္။ အဲဒီေရတပ္မ်ိဳးကို တည္ေဆာက္ဖို႕ဆိုဒါဟာ တရုပ္ႏိုင္ငံအတြက္ ေနာက္ထပ္ ဆယ္စုႏွစ္ေပါင္းမ်ားစြာၾကာမွ႕ အေမရိကန္ကို ယွဥ္ၿပိဳင္ႏိုင္မွာျဖစ္တယ္။

ကဲ... စီးပြားေရးနဲ႕ ေရတပ္တည္ေဆာက္ေရးတို႕ကို ခဏေဘးဖယ္ထားၾကည့္ပါစို႕။

တရုပ္ႏိုင္ငံဟာ ျပည္တြင္းေရးကိစၥမ်ားစြာကို ရင္ဆိုင္ေနရတယ္။  ပထ၀ီအေနအထားကို ၾကည့္လ်င္ တရုပ္ႏိုင္ငံဟာ သဘာ၀ ေတာေတာင္ေတြက ႏိုင္ငံကို ကာကြယ္ေပးထားပါတယ္။ တရုပ္ႏိုင္ငံ၏ ေျမပံုကိုၾကည့္လိုက္လ်င္ ဂိုဘီသဲကႏၱာရကို ထင္ရွားစြာေတြ႕ရွိႏိုင္ပါတယ္။ ေနာက္ၿပီးေတာ့ တိဖက္ကုန္ျပင္ျမင့္ရယ္၊ ဟိမႏၱာေတာင္ေၾကာေတြနဲ႕ ဗမာ ယူနန္သစ္ေတာအုပ္မ်ားကိုပါ ေတြ႕ရွိရမွာ ျဖစ္တယ္။ တိဖက္ကုန္ေျမျမင့္နဲ႕ ဂိုဘီသဲကႏၱာရအၾကားရွိ ပိုးလမ္းမဟာ တရုပ္ႏိုင္ငံကေနၿပီး ကာကစၥတန္ႏိုင္ငံဖက္မွတဆင့္ ဥပေရာပအထိ ခရီးေပါက္ေနတယ္။ ေနာက္ၿပီးေတာ့ ဗီယက္နမ္နယ္စပ္နားတ၀ိုက္နဲ႕ ဗမာ ယူနန္လမ္း( တရုတ္ျမန္မာလမ္းမ)က ေနာက္ထပ္လမ္းတေပါက္ရွိေနတယ္။ အဲဒီလို သဘာ၀ေတာေတာင္ေတြက ႏိုင္ငံ၏ ေနရာေဒသမ်ားစြာကို ကာကြယ္ျပဳေပးထားတယ္။

တရုတ္ႏိုင္ငံ၏ သဘာ၀ေတာေတာင္ ကႏၱာရမ်ားနဲ႕ ထြက္ေပါက္လမ္းမ်ားျပပံု

ဒါေပမယ့္ တကယ့္ အေပါက္က မန္းခ်ဴးရီးယားက လမ္းေပါက္ျဖစ္တယ္။ မြန္ဂိုလီယားနဲ႕ ရုရွားတို႕ျဖင့္ နယ္နိမိတ္ခ်င္း ထိစပ္ေနေသာေနရာျဖစ္တယ္။ (၁၃) ရာစုႏွစ္ေလာက္က ဒီလမ္းေပါက္ကေနၿပီး  ဂ်င္းဂ်စ္ခန္း၏ မြန္ဂိုတပ္ေတြဟာ တရုပ္ျပည္ကို ေအာင္ျမင္စြာ က်ဴးေက်ာ္ ၀င္ေရာက္လာႏိုင္ခဲ့ဒါကို ေတြ႕ရွိရမွာျဖစ္ၿပီး၊ ဒုတိယကမၻာစစ္အခ်ိန္မွာလည္း ဂ်ပန္ေတြက အဲဒီလမ္းေပါက္ကိုပဲ အသံုးျပဳၿပီး၊ တရုပ္ျပည္ကို က်ဴးေက်ာ္လာခဲ့ျပန္တယ္။ တရုပ္ေတြအတြက္ ျပည္ပက ဘယ္လို က်ဴးေက်ာ္မႈမ်ိဳးမဆို လာလ်င္ ဒီလမ္းေပါက္ကိုပဲ အဓိက အသံုးျပဳၿပီးေတာ့၊ က်ဴးေက်ာ္လာခဲ့ဒါကို သမိုင္းစဥ္တေလ်ာက္မွာ ေတြ႕ရွိရမွာျဖစ္တယ္။

လူဦးေရက သိပ္ကို ထူထပ္မ်ားျပားေနေသာေၾကာင့္ တရုပ္ျပည္ကို က်ဴးေက်ာ္ဖို႕ကလည္း ခက္ခဲပါတယ္။ က်ဴးေက်ာ္ သိမ္းပိုက္ထားဖို႕ ဆိုရင္ေတာ့ ပို၍ေတာင္ ခက္ခဲေနတယ္။ ပထ၀ီအေနအထားက တရုပ္ျပည္ဟာ ေနရာေဒသ၏ အလယ္ဗဟိုမွာ တည္ရွိေနတယ္။

လူဦးေရဘီလီယံေလာက္ရွိေနေသာ ဟန္လူမ်ိဳးတရုပ္ေတြဟာ လယ္ယာစိုက္ပ်ိဳးေရးေဒသမ်ားမွာ ေနထိုင္ၾကပါတယ္။ ေ၀းလံၿပီး ခက္ခဲစြာ သြားလာရေသာ ေဒသမ်ားတြင္ ဥဂရက္မူဆလင္၊ မြန္ဂိုနဲ႕ တိဘက္တန္လူမ်ိဳးေတြေနထိုင္ၾကပါတယ္။ တရုပ္ႏိုင္ငံဟာ လူမ်ိဳးေပါင္းစံု ေနထိုင္ေသာ ႏိုင္ငံျဖစ္ေနတယ္ဆိုဒါကို နားလည္ထားရပါမယ္

တရုပ္ႏိုင္ငံကို အေနာက္ပိုင္းနဲ႕ အေရွ႕ပိုင္းရယ္လို႕ ခဲြျခားၾကည့္ပါက အေနာက္ဘက္မွာ ဥဂရက္မူဆလင္ေတြ၊ တိဖက္ေတြက အေနာက္ေတာင္နဲ႕ မြန္ဂိုေတြက အေနာက္ေျမာက္မွာ ရွိေနၿပီး၊  အေရွ႕ဘက္မွာလည္း ခဲြထြက္လိုသူ လူနည္းစုတို႕ ရွိေနၾကတယ္။ တရုပ္ႏိုင္ငံ၏ သမိုင္းစဥ္တေလွ်ာက္လံုးမွာ အေရွ႕ဘက္နဲ႕ အေနာက္ဘက္ နယ္ေျမေတြကို ထိန္းခ်ဳပ္ထားႏိုင္ေရးအတြက္ အၿမဲတမ္း ႀကိဳးပမ္းအားထုတ္ ရုန္းကန္ေနရတယ္။ ဒီအခ်က္က အနာဂတ္ကာလမွာ ဆက္လက္ၿပီး ရွိေနပါလိမ့္မယ္။

ထိုသို႕ေသာ အခ်က္ေတြေၾကာင့္ တရုပ္ေခါင္းေဆာင္ေတြက ကြန္ျမဴနစ္၀ါဒကို ေရြးခ်ယ္ခဲ့ၾကဒါပါ။ ႏိုင္ငံ၏ အေရွ႕ဘက္နဲ႕ အေနာက္ဘက္ ႏွစ္ဘက္စလံုးကို ခ်ိန္ခြင္လွ်ာမွ်ေအာင္ လုပ္ထားႏိုင္ရန္ျဖစ္တယ္။ ေနာက္ၿပီးအေရွ႕ဘက္ကို ဆက္လက္၍ ထိန္းခ်ဳပ္ထားႏိ္ုင္ေရးအတြက္  ေငြတန္ဖိုးဘီလီယံေပါင္းမ်ားစြာကို စီးပြားေရးမွာ ရင္းႏွီးျမဳပ္ထားရၿပီး၊ ႏိုင္ငံ၏ တည္ၿငိမ္ကို ထိန္းသိမ္းထားႏိုင္ဖို႕ျဖစ္ေနတယ္။

ရင္းႏွီးျမဳပ္ႏွံမႈေတြဟာ ႏိုင္ငံ၏ လမ္းပန္းဆက္သြယ္ေရးနဲ႕အျခားလိုအပ္ခ်က္မ်ား တည္ေဆာက္ေရးလုပ္ငန္းမ်ား၊ အလုပ္အကိုင္ရရွိေရး တို႕ျဖစ္ၿပီး၊ အႀကီးမားဆံုးတျခားေသာ ရင္းႏွီးျမဳပ္ႏွံ႕ထားမႈေတြက စစ္ေရးနဲ႕ လံုၿခံဳေရးအင္အားမ်ားေတြမွာ ျဖစ္ေနတယ္။ အဲဒါမွ ၎တို႕၏ ပိုင္နက္နယ္ေျမေတြကို ဆက္လက္တည္ၿမဲေအာင္ ထိန္းခ်ဳပ္ထားႏိုင္ဖို႕ ျဖစ္ၿပီး၊ ဒီကိစၥက တရုပ္စီးပြားေရးကို ၀န္ထုတ္၀န္ပိုးျဖစ္ေနေစ ပါတယ္။


ျပည္တြင္းေရးရာကိစၥေတြၿပီးေတာ့၊ တျခားကိစၥကို ဆက္ၾကည့္ၾကစို႕။

အေမရိကန္နဲ႕မတူညီဒါက တရုပ္ဟာ ျပင္ပက ဖိအားမ်ားစြာကို ရင္ဆိုင္ေနရတယ္။ ဂ်ပန္၊ ရုရွားနဲ႕ အိႏိၵယတို႕လို အင္အားရွိတဲ့ႏိုင္ငံေတြနဲ႕ ရယ္။ ထိုႏိုင္ငံမ်ားသာမက တိုင္၀မ္၊ ေတာင္ကိုရီယား၊ အင္ဒိုနီးရွား၊ ပါကစၥတန္တို႕လို ႏိုင္ငံငယ္ေတြနဲ႕ရယ္၊ ထိုအျပင့္ ဗီယက္နမ္ေတာင္ပါ လိုက္ေသးတယ္။ ထိုသို႕ရင္ဆိုင္ေနျခင္းျဖင့္ တရုပ္ဟာ မိမိပိုင္နက္ေျမေတြတည္တံ့ေရးအတြက္ စစ္ေရး၊ စီးပြားေရးတို႕ျဖင့္ အသံုးခ်ေနရတယ္။ ဒါေတြဟာ တရုပ္၏ ပထ၀ီႏိုင္ငံေရးျဖစ္တယ္။

အဲဒါေတြေၾကာင့္ တရုပ္ဟာ ေနာင္တက္လာမည့္ မဟာအင္အားႀကီးႏိုင္ငံတခု မျဖစ္လာႏိုင္ပါဘူး။ ေဒသဆိုင္ရာအတြင္းမွာသာ အင္အားတခုအေနျဖင့္ ရွိေနမွာျဖစ္တယ္။ ဘာေၾကာင့္လည္း ဆိုေတာ့ အေမရိကန္အေနျဖင့္ ေဒသတြင္း တျခားႏိုင္ငံေတြနဲ႕ ပူးေပါင္းေဆာင္ရြက္မႈေတြ ျပဳလုပ္ႏိုင္ေသာ အခြင့္အေရးမ်ား ရွိေနၿပီး၊ တရုပ္၏ ၾသဇာႀကီးမားမလာႏိုင္ေရးကို ထိန္းခ်ဳပ္ထားေနေသာေၾကာင့္ျဖစ္တယ္။

တရုပ္အေနျဖင့္ ကမၻာစီးပြားေရးအင္အားႀကီးႏိုင္ငံ တခုအေနျဖင့္ျဖစ္မွာ ျဖစ္ၿပီး။ တျခား ကုုန္သြယ္ေရး အင္အားႀကီးေသာ ႏိုင္ငံေတြလို ျဖစ္ လာပါမယ္။ စစ္ေရးနဲ႕ စက္မႈကုန္သြယ္ေရးေတြဟာ အၿမဲတမ္းေလ်ာ့နည္းေနမွာျဖစ္တယ္။ ႏိုင္ငံ၏ အေရွ႕မွာ ညီမွ်မႈေတြရွိႏိုင္ေပမယ့္၊ အေနာက္ဖက္မွာေတာ့ မညီမွ်မႈေတြ ဆက္ျဖစ္ေနမွာပါ။ အနာဂတ္မွာ တရုပ္အေနျဖင့္ မိမိပိုင္နက္နယ္ေျမေတြကို ဆက္လက္ထိန္းခ်ဳပ္ ထားႏိုင္ရန္အလို႕ဌာ စစ္ေရးကို အႀကီးအမာဆံုး ရင္းႏွီးျမဳပ္ႏွံ႕ရမွာ ျဖစ္တယ္။ ဒါေပမယ္ အေရွ႕ကို တက္ဖို႕ လုပ္လိုက္တိုင္းမွာ အေနာက္ကို ျပန္ျပန္ၾကည့္ေနရမွာျဖစ္ပါတယ္။

                                                                    ။။။။။။။

ဘာသာျပန္သူ၏ အျမင္နဲ႕သံုးသပ္ခ်က္။။။။ တရုပ္ႏိုင္ငံ၏ စီးပြားေရးသည္ ျပည္တြင္းကုန္ထုတ္လုပ္ၿပီး၊ ျပည္ပပို႕သို႕တင္ပို႕ေသာ စီးပြားေရးျဖစ္ေန၍ တရုပ္ႏိုင္ငံ၏ လွ်ပ္စစ္၊ ဓါတ္ေငြနဲ႕ ေလာင္စားဆီ လိုအပ္ခ်က္မ်ား ႀကီးထြားလာသည့္အတြက္ ျမန္မာႏိုင္ငံ၏ ျမစ္ေခ်ာင္း အင္းအိုင္၊ေတာေတာင္ ကမ္းေျခ ပင္လယ္ေတြက သံယံဇာတမ်ားအားလံုးကို တရုပ္အစိုးရပိုင္ကုပဏီေတြက ယခင္စစ္အုပ္ခ်ဳပ္ေရး သမားေတြနဲ႕ စီးပြားေရးစာခ်ဳပ္ခ်ဳပ္ဆိုၿပီး၊ သြယ္ေဆာင္ေနၾကသည္ကို ျမန္မာျပည္သူေတြအားလံုးအသိျဖစ္ပါတယ္။ တရုတ္စီးပြားေရး ကုပဏီေတြ ဒီလိုမလုပ္ႏိုင္ေအာင္ တားဆီးရန္အလို႕ဌာ၊ ႏိုင္ငံ၏အစိုးရမွာ တာ၀န္ရွိေနတယ္။ ျပည္သူလူထု၏ ႏိုးၾကားမႈက အစိုးရကို ဖိအားေပးသလိုျဖစ္ေန၍ အေရးႀကီးပါတယ္။ တရုပ္၏ စီးပြားေရးႀကီးထြားမႈသည္ ကၽြန္ေတာ္တို႕ျမန္မာႏိုင္ငံအတြက္ အႏုတ္လကၡၥဏာျဖစ္ေပၚေစသည္ကို သက္ေသအျဖစ္ ဧရာ၀တီျမစ္ဆံုဆယ္တည္ေဆာက္ေရးကိစၥေတြလိုမ်ိဳးက သက္ေသထူေနပါတယ္။ ဧရာ၀တီအပါအ၀င္ ျမန္မာ့ သံယံဇာတမ်ားနဲ႕တိုင္းျပည္ကို ကာကြယ္ေစာင့္ေရွာက္ရန္သည္၊ ျမန္မာႏိုင္ငံသူ ျမန္မာႏုိင္သား အားလံုး၏ ေမြးရာပါ တာ၀န္တရပ္ျဖစ္တယ္။


မွတ္ခ်က္။ အဲဒီစာတမ္းသည္ သုေတသနျပဳအဇာဘိုင္ဂ်န္ေက်ာင္းသားလူငယ္တစ္စု၏ ေလ့လာသံုးသပ္ခ်က္မ်ားကို ျမန္မာလို ဘာသာျပန္ၿပီး၊ ရုပ္ျပပံုမ်ားကို ကၽြန္ေတာ္ ဖန္တီးတင္ျပထားပါတယ္။

ဒီဘာသာျပန္စာကို ဖတ္ရႈသည္အတြက္ ေက်းဇူးအထူးတင္ရွိပါတယ္။
ဘာသာျပန္သူ။။။။ မ်ိဳးသန္႕

Read more »

Gijaw salum

Yahte tup Laiza Ginjaw Ginra na Manau Shadung hta Baren sumla bang da ai hte seng nna, garu lai wa sai hpe 13.4.2012,5:00AM hta Nawku Hpung shagu na Hpung woi ni hte Hpungtau ni, mara raw kyu hpyi ai; daini du hkra majan gasat garum nga ai KK a chyeju shakawn ai hte, Baren sumla kaw lata jawm mara nhtawm, langai hpang langai Madu Yesu a mying ningsang hte akyu hpyi majai kau sai majaw anhte Wunli rawt jat wa na saga ai lam kabu gara "Ginjaw Salum" ngu, labau shang Ga shagawp gawp dat sai yaw. Majan shiga grai kahtet ai rai tim, anhte dang nga ai lam kyu hpyi mahtai grai lu nga ai. Aja awa kyu matut hpyi nga ga yaw. Bus jawn let raitim, hkarang leng jawn let rai tim......

JIC++++REad More+++click full

Read more »

Friday, April 13, 2012

Mrs Bawk Ja ( part - 1 ) video


Salang Jan Bawk Ja hte San Htai.

Read more »

China-Backed Hydro Dam Upsets Burma Localsm (video )



www.voanews.com
In September, Burma's reform-minded President Thein Sein appeared to heed environmental concerns and suspended construction of a controversial China-backed hydropower dam in northern Kachin state. But the Myitsone dam project has not been cancelled and locals worry what will happen if construction r...
Share+++read more+++

Read more »

Mnajan (Myen)

Hkawp myitrum manang ni, daini gaw,"Majan " Ga shagawp hpe Myen  hku ka shagawp dat sai yaw. Shani shagu majan gasat ai shiga ni na lu nga ai. Grai tsang ra ai shiga ni mung ding-yang na ai. Tai ni n-gun jat hkrai jat nga ai lam ni n shayawm ai sha na lu ai. Dai hte maren akyu hpyi ai lam mung n shayawm ga ai, grau pyi naw kyu hpyi madang shatsaw  nga ga ai. Anhte a matu mara raw akyu hpyi na hta mara yin la nna, galai shai na she KK grau ra sharawng nga ai lam mung grau chye na shajang saga ai re.Shanglawt Tsing ni Ga shagawp lu shapoi nga dingsa, Ginjaw n tat na re yaw. Yawng hpe kyu hpyi dum nga na re kam let,

Read more »

Thursday, April 12, 2012

Refugees hope for ceasefire in Myanmar


Refugees hope for ceasefire in Myanmar by reuters
Refugees hope for ceasefire in Myanmar by reuters
Refugees at this camp in northern Myanmar are hopeful about the future.

About 60,000 people in Kachin state have been forced from their homes due to fighting between Kachin rebels and government forces in recent months.

Read more »

Tsuna mi Malaysia kaw du (video ) click

Read more »

DUNG (14) NI HPYEN JAKLI GAP SHALUP KAU

April (11) bat Masum
Wunpawng Mungdan Shanglawt Asuya Dap Ba (2) up hkang ginra maga de စစ္ကိုင္းတိုင္း maga na Danai Hka, hka nam hku lung wa ai myen hpyen ni a Jakli (1) hpe Masat (2) Dap Ba Dung (14) na Du Laru La Awng woi awn ai Hpyen Hpung ni gap lup kau lu ai lam chye lu ai. April (10) ya shana maga hkying (5:00pm) ten ram hta Hkanti kawn lung wa tai hpyen marai (4) hpe Jakli hte hpawn hka kaw gap bang kau lu ai lam chye lu ai. April (7) ya shani mung Hkanti kawn Taik Ti de lung wa ai Dagung Se Danai hka lahta kaw lusha hte machyu pala htaw lung wa ai Hka.M.Ya (229) Dap ni Jak Li Gup nna Hpyen Du (1), Hpyen La (1), sinat lau (1), sinat kadun (1) hte malu masha ni hka kaw lup bang mat ai lam chye lu ai. Ya ten Masat (2) Dap Ba hpe gasat na matu စစ္ကိုင္းတိုင္း na Myen hpyen ni htu lung wa ai hpe na chye lu ai.
JPKS

Read more »

Majan

Hkawp myitrum manang ni,

Daini, "Majan" ngu ai Ga shagawp gawp shagun dat sai yaw. Shara shagu majan gasat an nga ai lapran e, David Cameron sa wa na nga jang, Bawngban hpawng bai gan galaw dan mayu wa masai da. Muya maya kawlakai myit hkrai hkrai, n ju dik hpa re. Majan gaw loi pa n shayawm. Anhte a Share Ninghkring ni a matu kyu grai hpyi shaja ra ai. Tai ni anhte marai hkum n law ai re chye majaw,grai she gwi si nga ma ai. Raitim, myawk 4 lang sha naw gap bun yang, Hpyen jaubu ni she gari mat masai......da. Shanhte gaw Sen hku she gap masai re.

JIC+++read more++click++full

Read more »

Wednesday, April 11, 2012

IDP

Read more »

2012 U.S.A Kachin Christian Family Camp



2012 U.S.A Kachin Christian Family Camp (May 25-28, 2012)
Camp Moses Merrill, OMAHA, NEBRASKA

read more++++click on full+++

Read more »

Kachin Rebels Take on the Burmese Government


Kachin Rebels Take on the Burmese Government by NewsLook For a year now, civil war has raged between the Burmese goverment and ethnic Kachin rebels. After rebel forces launched a general draft, hundreds of men and women enrolled for the frontline. The conflict has displaced thousands who now live in makeshift camps and with elections looming ahead, the government's offensive has stepped up. Our correspondents Cyril Payen and Pierre Vaireaux visit a military training camp deep in Kachin State's jungle. Powered by NewsLook.com Producer : France24

Read more »

Chinese projects in Myanmar raising concerns(video)

Chinese led energy projects in conflict ridden and militarized areas of Myanmar are raising concerns amongst activists and researchers.
Chinese projects in Myanmar raising concerns by presstv

Read more »

Mu Hta Ai Notebook 1,2

Hkawp myitrum manang ni,
       Daini, "Mu Hta Ai Note Book (2)" hpe bai ka shagun dat ai yaw. Tai ni hkajaw poi ngut jang (15-16) ya lapran Laiza hpe nbungli hte bom wa jahkrat na, sumtsan myawk kaba gap bun na ngu nna, Mikhtila kaw grai shaman shakyang nga ma ai.....da. Dai  zawn nga ai shiga na magang, anhte Laiza e akyu hpyi arang rawt magang sha re. Hkrit myit mung n rawng mat saga ai ..oi. Pyaw ai she na mat sai. Tai ni a shiga kahtet n na yang pyi ra ra lagawn lagawn she nga mat mat re ai rai sa. Si tim prawn tim KK a lata hta she rai na re majaw, myit dik ai. Kyu hpyi dum nga na kam ai yaw.

Read more »

Tuesday, April 10, 2012

ကခ်င္ကိုုေထာင္းဖိုု႕ ကရင္ကိုုအခ်ဳိသပ္ေနျခင္း

What Really Explains Thein Sein Regime’s Current Pursuit of ‘Ceasefire’ with the Karens while Killing the Kachins BY TRANSCEND MEMBERS by Maung Zarni – TRANSCEND Media Service What is motivating Naypyidaw regime to establish ceasefire with the Karen National Union while waging wars against the Kachin Independence Organization – rather than a comprehensive national and ethnic reconciliation with – is the most crucial question that needs to be raised? Here is a short list of factors that are at work, according to my friends and colleagues who are on the ground: 1). local commercial interests organically tied to or a part of the regime (cronies and generals’ and ex-generals’ families) want to secure lion’s share of the spoils during the initial phase of free-marketising the country when there is no effective international competition as yet – because big time Western investors are not yet putting the money on the table for fear of huge initial risks in Burma. No one powerful enough from the powerful Ministry of Defense or the omnipotent National Defense and Security Council is involved in any of the ceasefire – only ministers from the line-ministries which are poised to gain commercial shares/interests (such as railway, electricity, energy, etc) if effective ceasefire holds. Here are some hidden facts: the Thai commercial interests, starting with Thaksin’s Foreign Minister Suriakat (spelling?) have been known to take a keen interest in building an Asia rail link (from Thailand to India through Burma’s Karen-controlled areas). The Tavoy or Dawei Special Economic Zone projects – considered one of the world’s largest construction projects – involving the Italian-Thai Company – is in part located in the Karen-controlled strip of Tenasserim coastal region. No wonder then that the financial underwriters of all the ceasefire talks are Burmese businessmen. Of course, local Capital never acts alone. Some German foundations which serve as the front groups for German business interests have been active behind the scenes. Don’t forget West German companies have, both historically and contemporaneously, had no morals, qualms, or principles about supplying arms and dual-use technical hardware, setting up arms factories, mining, oil exploration, etc. during the half-century of Burma’s dictatorial regimes, starting with Ne Win’s Neanderthal regime in 1962 to Than Shwe’s monk-slaughtering SPDC. The Germans have a head start as they have identified, teamed up and supported Free Market-minded local commercial interests such as Myanmar Egress. The German interests may behave rather crass and crude. Tory or Labor, the British, the largest “donor”, are not so far behind their EU rivals either; they have created a network of several dozen strategically placed local proxies using a 3-months program called “Chevening Fellowship” who will do Britain’s bidding in the former colony. Former British Ambassador Vicky Bowman in Rangoon is now 2nd in command of External Affairs (international lobby and public relations) at Rio Tinto, the world’s 3rd largest and notorious mining company where the Brits are majority shareholders. The Burmese have an expression for things similar to “development and other types of foreign aid from the West (or the East)”: you throw crumbs when chunks are to be gained by doing so (Htaung Myin Yar Swant). “Development” in Burma is in effect what Marx called “primitive accumulation” -http://www.youtube.com/watch?v=0vTS9T81b0o 2). So, the regime offers ceasefire and talk of “codes of conduct” of its troops and the Karen National Liberation Army (KNLA) to be followed by “development”. Note “development” is THE CODE word for the commercialization of expendable agricultural land (among other things) most of which, according to a recent survey by the UN’s Food and Agricultural Organization, are located in non-Bama ethnic regions as the Delta and the Dry Zone, the historically profitable agri-land, have far less expendable commercially exploitable land; 3). the regime’s typical “divide and conquer” strategy which makes them pursue peace (e.g., KNU) with one group while attempting to decimate another (for instance, the KIA/KIO). The regime is ‘managing’ ethnic conflicts, for strategic and tactical reasons. The resolution of Burma’s armed ethnic conflicts does in fact require a comprehensive nation-wide truth and reconciliation plan. At the moment, despite the right-sounding noises coming from Naypyidaw and its circle of advisers about a peace conference in Burma this is not the idea that will likely be turned into a reality by the ex-generals and generals. (Remember how the regime misled and manipulated the international media by claiming to have resolved the 6-decades of ethnic armed conflict with the world’s oldest revolutionary group, namely the Karen National Union, while it was only a tentative ceasefire? Even the New York Times felt compelled to later publish a separate article which refuted the regime’s claim of having ended this longest war in Burma). 4). ceasefire without a political settlement is profitable in the short and medium terms for those with huge commercial stakes in the region; but genuine peace and reconciliation require sharing power (and control of resources, revenues and labor/population) among parties in conflict. Obviously, the Burmese generals and ex-generals have outsourced the business of “strategic peace” to its commercial elements – Burmese commercial interests. Investors from Norway, Germany, etc. are licking their lips while the locals do the foreplay with the ethnic virgin lands (and untapped resources). _______________________ Dr. Maung Zarni is member of the TRANSCEND Network for Peace, Development and Environment, founder and director of the Free Burma Coalition (1995-2004), and a visiting fellow (2011-13) at the Civil Society and Human Security Research Unit, Department of International Development, London School of Economics. His forthcoming book on Burma will be published by Yale University Press. Read More+++link++++

Read more »

Statement on Peace and Development in Burma

Date: April 10, 2012 With international donors preparing to significantly increase humanitarian and development assistance in order to promote peace in Burma, we are very concerned that cross-border aid to marginalized and vulnerable populations is being limited or cut at this crucial time. Even while the cease-fire process is being carried out with separate ethnic armed groups, fighting is still taking place with the Kachin Independence Organization (KIO), resulting in fresh displacement of tens of thousands of people internally and outside the country. Even though some level of agreement has been reached with some ethnic armed groups, human rights violations are continuing in all ethnic areas under the new Army-backed government of U Thein Sein, including land confiscation, forced relocation, forced labour, extortion, and restriction of movement, rape and intimidation. The aim of the government is clearly to establish cease-fire agreements with the ethnic groups to promote development first, rather than to promote peace in the country. Numerous mega-development projects being planned or implemented, mostly in the energy sector, are leading to human rights abuses against local villagers, particularly ethnic communities. These projects have been started without standards to prevent harmful environmental and social impacts, and will therefore cause more refugee and IDPs. 36 Community Based Organizations (CBOs) from Burma gathered at the Thai-Burma border on April 6-7 2012, to discuss these issues, and have come out with the following policy recommendations; Humanitarian and development aid should be promoting peace, justice and reconciliation rather than dividing people and creating conflict. Humanitarian and development aid must not be linked to the construction of special economic zones and business ventures, and must not be used to put pressure on refugees or IDPs to return home involuntarily or to provide labor for projects. In future, any humanitarian and development aid process that intends to promote peace must be transparent and include all CBOs from all sectors in overall strategy planning, to ensure that peace is promoted amongst all sectors. Donors should ensure that they “Do No Harm” and should not cut humanitarian support to ethnic communities in order to pressure ethnic groups during ceasefire processes. Donors should continue to give urgently needed cross-border humanitarian aid in conflict affected areas. Development aid should prioritize human development and grass-roots empowerment rather than infrastructure development. Large-scale development projects should not be implemented in areas of Burma where conflict remains unresolved, as this will simply fuel further conflict. Sanctions must not be lifted until genuine peace, based on political solutions, is established in Burma. International Financial Institutes (IFIs) must be transparent, accountable and include all political stakeholders, CBOs from all sectors and local affected communities in any decision-making process for any kind of investment in mega development projects in Burma. CBOs must be allowed to operate freely and without restriction in their respective communities. Endorsing Organizations Ethnic Community Development Forum (ECDF) Forum for Community Organization-Burma (FCO-B) Burma Rivers Network (BRN) Backpack Health Worker Team (BPHWT) Burma Medical Association (BMA) National Health and Education Committee (NHEC) All Arakan Students and Youth Congress (AASYC) Chin Human Rights Organization (CHRO) Committee for Internally Displaced Karen People (CIDKP) Kachin Development Network Group (KDNG) Kachin Women’s Association Thailand (KWAT) Karen Environmental and Social Action Network (KESAN) Karen Health Department and Welfare (KHDW) Karen Human Rights Group (KHRG) Karen Office of Relief and Development (KORD) Karen Women Organization (KWO) Karenni Education Department (KnED) Karenni Mobile Medical Team (KMMT) Karenni Social Welfare and Development Centre (KSWDC) Karenni Women Organization (KNWO) Karenni Youth Organization (KnYO) Lahu National Development Organization (LNDO) Mon Relief and Development Committee (MRDC) Mae Tao Clinic (MTC) Mon Youth Progressive Organization (MYPO) Network for Environmental and Economic Development (NEED-Burma) Network for Chin Community Development (NCCD) Pa-Oh Youth Organization (PYO) Shan Education Committee (SEC) Shan Health Committee (SHC) Shan Relief and Development Committee (SRDC) Shan Sapawa Environmental Organization (Sapawa) Shan Women’s Action Network (SWAN) Shan Youth Power (SYP) Ta’ang Students and Youth Organization (TSYO) Tin Tad Clinic (TTC-Shan) Contacts: Sai Khur Hseng: 0816722031, For international call: +66816722031 email address: unitedecdf@gmail.com Seng Mai: 0823913325

Read more »

Hpunau KNU ni MoRo ni hte matut ai shiga

This summary is not available. Please click here to view the post.

Read more »

Saturday, April 7, 2012

Myit ja ai mali zup

laiwa sai march 30 ya shani e,anhte myu sha ting a salum kaba rai nga ai ,mali zup kaw e ,(aung myin tar) mare kaw na (PYA DAR) MARAI MALI gaw dai mali zup kaw GAT DUT ai mare masha ni hpe lawan htawt na matu ndai hku shagyeng hkap tsun ma ai.

pya: nanhte ndai kaw na ya jang le mu .

maremasha: anhte nlu le ai ndai sha ra gaw anhte a dut lu dat sha ai sha ra , anhte a kanbau bungli galaw ai shara re. anhte a kashu kasha ni a hpaji lam a matu ndai kaw e anhte gat dut let kanbau nga ai re.

pya: nahte nle yang gat seng pat kau ya na .

maremasha: nanhte  wa anhte a gat seng hpe pat kau ya ai rai yang anhte gara hku tam lu tam sha na .ya ten e mare masha ni nkau mi gaw myen asuya wa kade shahkrit shama tim ,shanang let ,gwi gwi hte nga nga ma ai hpe mu lu ai.
By:WP naura

Read more »

Shi Hkrung Rawt Sai

Hkawp Myitrum manang ni,
                Hpawtni gaw, Kabu Gara Hkrung Rawt Nhtoi rai sai i.Grai kabu ai. Happy Easter! ngu, Shanglawt Tsing ni shawng tau shakram dat ai yaw. Yawng Kabu Gara Nawku Dawjau shang lu myit ga!daini na Gashagawp gaw, " Shi Hkrung Rawt Sai " re.
                Ya hte Mungmasha 4 hpe chyahkrung htu lup ai Shiga n teng ai lam na chye lu sai. Myen ni rim da ai Mungmasha kaw na Ko Mhat Gyi ngu ai wa hprawng lawt mat wa ai shaloi, manang ni marai 4 hpe aga nhkun nten e shatsap da ai mu kau da ai majaw tak nna, " Htu lup kau sai"ngu hkrit tsang malu tsun hkrup ai she re nga ma ai. Marai 8 hpe woi mat wa ai lachyum gaw,Shanhte a shim lam matu rai nhtawm, atsawm sha woi nga nna, numhtet ga ni tsun dat rai, apyaw sha bai wa shangun ai re da. Numhtet ga gaw, " Anhte mung n- gap na, nanhte mung hkum gap na da" ngu, KIA ni hpe wa tsun mu ngu ai re da. Numhtet ga tsun ai Sitchaungmhu wa gaw Kayin, Baptist re, kyu grai hpyi ai wa re da.
                Bai, 5.4.2012 shani, Manmaw lam, Laimawk Yang kaw KIA 6 hpe Tai 300 daram wang da ai mung, dai shana na laru marang kaba e lawt mat wa ma ai da. Kyuhpyi mahtai rai sai. Anhte a shawnglam Share Ninghkring ni chyawm me, aga kaduk kata rawng ai nau na sai majaw, shan tsit kan tit re ai ana ni byin wa ma ai da. Yehowa jaw ai tsi lu shaja na matu hpaji jaw dat sai. Ginjaw hpe wan shawng nat kajawng nna, shang gasat yang she loi na re ngu nna, ginjang tam na Tai kaichyan ni shakut nga ma ai nga nna mung, tsun garu nga ma ai. Dai majaw, Ginjaw hte Shawnglam a matu Kyu grai hpyi nga ga yaw. Hpa n ra u ga.
                Bai, Mali Zup hka madim galaw na bai zawzang nga ai shiga n teng ai nga nna, Mungkan de, ucsifjynfe,f&kH;? wm0ef&SdolwpfOD; ngu, tsun shabra masu nga ma ai re yaw. Zawzang taw nga ai gaw 100 % hpring teng nga ai sha re. Hpyen yen kau da ai kahtawng ningchyawng hkan, lawu ga na matsan mayan ni hpe lanep wa hta magawn sha shangun ai mung laksan ladat rai nga malu ai. Arung arai ni gumhpraw ni htawm wa ai lawu ga masha ni hpe lu rim nna, warning jaw dat ai mung kade lang she rai masai da. Lawu ga e jan gri nna galaw lu galaw sha grai yak ai majaw asuya e nan daihku galaw shangun ai re nga ma ai.

Read more »

Shadow over Burma’s democracy

Barring the unforeseen, the NLD will win the 2015 general elections by a landslide. As the nominal successor to the military regime that has ruled Burma for close to 50 years, the USDP cannot offer voters a compelling reason to choose it over the NLD. Will the military accept Aung San Suu Kyi as president?+++read more+++click

Munghpawm Democracy lam a ntsa e hkrat bun magap tawn ai shingnyip shingna

1. April 1 ya shani galaw ai ra-lata gaw, NLD maga hku nna yu yu timung, USDP hku yu yu timung, rap ra ai hku n rai hkra rai tim,  ram ram dingman ladat jaw ai hku ra-lata mai byin nga ai, ngu ai hpe madun sai, ngu mu lu ma ai.

2. Ya du hkra byin ai hpe sha yu yu, shawng lam hpe tak ai hku n re sha, tsun na nga yang, NLD gaw 2015 galaw na mungdan ra-lata hta tsep kawp pawt-di awng dang na re, ngu mu ai. Gumshem Than Shwe-hpyen atsuya a hpang galai shang ai atsuya USDP gaw, mung shawa hpe, "USDP hpe mahtang ra-lata sharawt marit, NLD hpe n re",  ngu nna tsun na lam n nga ai. "Hpa majaw" ngu ai daw gaman rai nga ai.

3. Hpyen hpung mung ndai hku byin mai na re ngu nna tau nna mu tawn nga ai, dai majaw 2008 gawda tara shabyin wa ai ten hta hpyen hpung parliament kasa 25% rai ra ai, ngu ai ahkaw ahkang hpe gawda ai tara hta shalawm bang jahkrat tawn nga ai. Ndai gaw, hpyen hpung a ningmu hte nhtan shai ai hku mungdan lama sharai la mat wa yang hpyen n-gun bai shang wa na matu ahkat galaw tawn ai lam re.

4. Myen hpyen hpung a labau dingyang hta, hpyen hpung chyu sha Munghpawm zang-ayai mat ai gam maka n byin wa hkra shingdang tawn na atsam nga ai, ngu kam hkrat wa nga ai. Dai ni mung shai wa ai lam n nga ai.

5. Dai ni "kahti kari" rai nna simsa lam shabyin wa lu ai hpe dam lada rap ra wa hkra USDP atsuya pawn ba bau maka lu na atsam n rawng yang, yak ai lam bai byin wa na re. Jet ai federal democracy sha grin nga lu ai uphkang masa mai shabyin ai. Raitim dai hpe shabyin na matu lam mahkrun hta 2008 gawda tara wa dingbai dingnai bai byin nga ai. Mungdan shawa shamu shamawt ai majaw federal uphkang hkrang sharawt la wa yang, hpyen masa a "baw bai dap " wa na re lam gaw, Munghpawm a democracy shabyin mahkrun hta magap tawn ya ai shingnyip shingna rai nga ai. 

Hpyen hpung hku nna mungdan uphkang ahkaw ahkang hpe bai magra la wa ai rai yang, mungdan ting sum na re, awng dang ai lam ngu ai hpa mung n nga na re. 

6. Canadian Foreign Minister John Baird gaw Munghpawm e shawng lam a lagaw lahkam htawt ai hta, garum na jin jin re, nga April 1 ra-lata ngut ai ten hta tsun ai. Shi shading ai lam gaw, mungdan ting tara hkan ai lailen masa hte jet nna rap ra ai uphkang masa hpe yawng hkap la chye hkra, shabyin ra ai. Myit jasat machye machyang hta yawng, hpyen hpung mung lawm, dai tsang de du ra ai, ngu ai lam re.  Ndai hpe shabyin na npawt hpang ya ai makan ni hta  Canada gaw garum la lu ai atsam kaba lu nga ai, nga ai lam re.
+++++
Canadian tara-kasa Mitchell Wigdor, Munghpawm hte makau grup yin hkan law law lang sa du hkaja yu ai wa ndai hku mu lu ai.. Shi madun dan lachyum ginsi kru hpe shaw la nna Ginjaw de tang dat ai. Lachyum ginsi hpe shaw la nna lachyum shaleng ai hku ka lajang la ai hpe tang shawn dat nngai. 
Tsaw ra hkungga let, SK 
 

Read more »